Mer kunskap om farliga risker önskas

Förra året dog 45 personer på arbetsplatser i Sverige. I början på oktober i år hade 42 personer mist livet på jobbet.

– Det är en fruktansvärd tragedi för familjerna som har förlorat en nära anhörig, för arbetskamraterna som har förlorat en arbetskamrat och det är fullständigt oacceptabelt att arbetstagare fortfarande omkommer i olyckor på arbetsplatserna 2025, säger Johan Torstensson Aas, central arbetsmiljöombudsman på fackförbundet Byggnads.

Johan Torstensson Aas. Foto: Terese Perman

Byggbranschen brukar vara överrepresenterad i statistiken över dödsolyckor. En anledning är, enligt både Byggnads och arbetsgivarorganisationens Byggföretagen, att en byggarbetsplats är under ständig förändring, samtidigt som arbetet ofta utförs med farliga maskiner, tunga lyft och på hög höjd.

– Det gör att riskerna är större än på många andra arbetsplatser, säger Magnus Olsson, nationell arbetsmiljöstrateg på Byggföretagen.

På en byggarbetsplats finns ofta ett stort antal underentreprenörer. Det bidrar också, enligt Johan Torstensson Aas, till olycksstatistiken.

– Varje företaget som säljer ett jobb vill göra vinst. Den som är längst ner i kedjan kommer med sannolikhet inte kunna lägga tillräckligt med resurser på att utbilda sina anställda i arbetsmiljö och de särskilda risker som finns. I de lägre leden är de anställda ofta utländska arbetstagare, som på grund av språksvårigheter inte kan kommunicera de problem som finns. Och det finns många fall där utländska arbetstagare inte har vågat berätta om arbetsmiljöproblem av rädsla för att bli hemskickade och på så sätt inte ha möjlighet att försörja sin familj, säger han.

För att få ett stopp på dödsolyckorna anser Byggnads bland annat att det är viktigt att underentreprenörerna bidrar till arbetsmiljöarbetet. Förbundet vill därför att lagen om offentlig upphandling och arbetsmiljölagen ska förändras – så att den som beställer ett uppdrag ska vara skyldig att beskriva vilka arbetsmiljökrav som ställs på utföraren av tjänster. Och den som vill ha ett uppdrag ska kunna redogöra för sitt systematiska arbetsmiljöarbete, vilken utbildning arbetsledande personal har och hur företaget säkerställer att arbetstagarna får rätt introduktion och utbildning.

– Nu är fokus bara på lägsta pris. Då blir arbetsmiljöarbetet sällan bra, säger Johan Torstensson Aas.

För att komma till rätta med dödsolyckorna betonar han också vikten av tidiga riskbedömningar och att det finns kunskap om systematiskt arbetsmiljöarbete.

– Arbetsgivarna måste se till att både de som leder och utför arbetet har kunskap i att hantera riskerna. Vi menar att den kunskapen är väldigt sällsynt hos arbetsgivare, säger Johan Torstensson Aas och tillägger:

– I dag finns inga strikta krav på vad som krävs av en arbetsgivare kunskapsmässigt. De behöver inte bevisa att de har rätt kompetens för att utföra vissa arbetsmiljöuppgifter. Vem som helst kan starta ett företag med kontanta insatser, anställa personer och ansvara för deras liv och säkerhet under deras arbetstid. Det är helt orimligt.

Magnus Olsson på Byggföretagen konstaterar också att det inte behövs några särskilda arbetsmiljökunskaper för att starta ett företag.

Magnus Olsson. Foto: Rosie Alm

– Men jag tycker att våra 4 000 medlemmar generellt gör ett fantastiskt arbete, de gör så gott de kan. Ju större företag desto bättre är förutsättningarna. Där kan det finnas en hel stab som jobbar arbetsmiljöfrågor. Det är inte lika lätt för ett företag med tio anställda att efterleva alla lagar.

Johan Torstensson Aas efterlyser minimikrav när det gäller arbetsgivarnas arbetsmiljökompetens.

– Det borde gå att ta fram en certifiering, där arbetsgivarna bevisar att de har de kvalifikationer som krävs. Klarar de inte kunskapsprovet så ska de inte få ha en viss roll på en arbetsplats. Olika branscher borde ta fram vilka kvalifikationer som krävs för olika avgörande roller, till exempel för en platschef eller arbetsledare.

Magnus Olsson håller med om att det vore bra om det gick att säkerställa att det företag som ska utföra ett uppdrag och företagets anställda har rätt kompetens.

– Jag håller med facket om att det behövs tydligare krav på exempelvis vem som ska få lov att vara ansvarig för samordnade arbetsmiljöutmaningar på en arbetsplats.

Magnus Olsson tror att säkerheten skulle förbättras om det fanns möjlighet att ta till sig information om på olika sätt – till exempel genom en skrift, att få en text uppläst eller genom att titta på bilder. Den möjligheten finns redan på vissa arbetsplatser, men han tycker att fler arbetsgivare borde tillhandahålla information på olika sätt.

– Då öppnas flera möjligheter för alla att förstå vad som gäller på en specifik arbetsplats. Alla på arbetsplatsen måste ju vara medvetna om och ha förståelse för ordnings- och skyddsreglerna, hur vi ska bete och var, hur och vilka maskiner vi får använda.

För att komma tillrätta med båda arbetsskador och dödsolyckor tycker

Johan Torstensson Aas också att Arbetsmiljöverket borde kunna utdöma kännbara sanktionsavgifter om arbetsgivaren inte följer föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete, sam, och föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö, osa.

– När sanktionsavgifter infördes vid bristande fallskydd ökade fokuset på att ha fast fallskydd. Vi tror att sanktionsavgifter skulle ha effekt på sam och osa också, säger han.

Men Magnus Olsson tror inte att höga sanktionsavgifter för arbetsgivare som inte följer lagen är rätt väg att gå.

– Jag är inte övertygad om att situationen skulle bli bättre av att företagen tvingades betala pengar för att de inte efterlever lagen. Men om Arbetsmiljöverket hade haft mer resurser för att följa upp arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna är jag övertygad om att vi hade fått färre olyckor, säger han.