Fler kan få arbetsskadan godkänd

Starkare stöd för att besvären i nacke och axlar beror på en ogynnsam arbetsställning och att karpaltunnelsyndromet i handleden kommer efter att arbetet med händerna krävt stor kraft. Det är två av flera nyheter i en ny rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.

– Det är ganska mycket nytt som vi har hittat sedan den gamla rapporten, säger Helena Sandén, överläkare vid Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som varit med och tagit fram rapporten.

Besvär i nacke, axlar, armar och händer innebär personligt lidande och försämrad livskvalitet och är den näst vanligaste orsaken till nedsatt arbetsförmåga och sjukpenning. Det skriver SBU när de presenterar sin nya rapport i ett pressmeddelande. Myndigheten har i uppdrag att göra oberoende utvärderingar av metoder och sammanställa ny forskning. Sammanställningarna används bland annat av Försäkringskassan när de fattar beslut om besvär beror på arbetet och kan ge rätt till livränta.

–  Jag hoppas att den här rapporten får stor betydelse. Jag tror att fler kan få arbetsskadan godkänd för nu har vi hittat evidens för samband som vi inte hade bevis för tidigare, men där vi misstänkt att det finns ett samband, säger Helena Sandén.

Även om forskningen visar hur sambandet ser ut på gruppnivå får den stor betydelse för den enskilde när arbetsskadan bedöms, förklarar Helena Sandén.

– En förutsättning för att den enskilde ska få livränta är ju att det finns resultat på gruppnivå.

Rapporten har funnits tillgänglig sedan i juni men om Försäkringskassan ännu använt den i några beslut, vet inte Helena Sandén.

– De har själva efterfrågat den så jag utgår från att de använder den nu.

Den nya rapporten bygger vidare på den äldre kunskapssammanställningen från 2012. Forskarna, som har gjort sammanställningen, har gått igenom 88 nya studier med fokus på sambandet mellan fysiska, psykosociala och organisatoriska arbetsmiljöfaktorer och besvär i exempelvis nacke och axlar.

Studierna kommer från många olika länder, men för att ingå krävdes att yrkesexponeringar kunde ske i Sverige. Jämfört med den förra studien kopplas besvären tydligare till typ av exponering än till yrkesgrupp.

– Vi har tittat mer på om man lyfter armarna högt än om man jobbar inom ett visst yrke för då kan man använda resultaten mer.

Helena Sandén påpekar att rapporten fyller en stor funktion även i det förebyggande arbetet och hoppas att arbetsgivare, fackföreningar, Arbetsmiljöverket och ergonomer tar del av resultaten.

–  Med den här rapporten tycker jag att vi har kommit en bra bit längre, säger hon.

Varför kvinnor drabbas oftare än män av besvär i rörelseapparaten kan dock inte sammanställningen visa. Helena Sandén önskar att framtida forskare är mer tydliga i sina studier med exempelvis hur högt armar lyfts eller hur länge och specificerar vad som menas med nackbesvär.

–  Det är ofta sådant som efterfrågas för att kunna se tydliga samband. Där är vi inte ännu.