Allt om arbetsmiljö logga
TEMA

Takläggaren vill varna andra som arbetar ute

STRÅLSJUK Malignt melanom är en av de cancerformer som ökar snabbast – men i Norden kopplas den sällan till arbetsmiljön. När takläggaren Rami Ihalin drabbades av hudcancer insåg han hur lite som görs för att skydda byggarbetare.
DEL 1 i vårt tema om UV-strålning och riskerna.

Text : Jonna Söderqvist

Rami Ihalin, takläggare som fick malignt melanom - tema AoA 6/2025
Rami Ihalin drabbades av malignt melanom efter att ha arbetat utomhus. Hans fall har blivit uppmärksammat i Finland efter att det är det första - ett fall av malignt melanom som av experter anses vara en arbetsskada. Foto: Jonna Söderqvist

Solen strålar från en allt klarare himmel. Takläggaren Rami Ihalin står på taket på en stor industribyggnad i Åbo-trakten i sydvästra Finland. Här ska han och hans kolleger riva bort det gamla taket och ersätta det med ny isolering och takpapp på ungefär 11 000 kvadratmeter.

Han tittar upp mot solen. Trots att han har jobbat som takläggare i 30 år under bar himmel tänkte han inte tidigare på den ultravioletta strålning som solen sänder ut när han arbetade. För några år sedan förändrades hans syn på solens kraft radikalt.

– Efter att ha drabbats av melanom tänker jag på det hela tiden, säger han.

Det är tre år sedan han fick hudcancerdiagnosen. När diagnosen ställdes blev han inte överraskad. Vid det laget anade han att det han trodde var ett födelsemärke inte var helt ofarligt. Det som däremot överraskade honom var att företagsläkaren kopplade hudcancern till hans arbete.

– Själv hade jag inte sett sambandet till jobbet.

Ultraviolett strålning från solen är den främsta orsaken till malignt melanom, en allvarlig form av hudcancer. Den börjar i hudens pigmentceller och kan spridas till lymfkörtlar och inre organ. Rami Ihalin hade ingen historia av solande eller solresor, och ingen i hans släkt hade tidigare drabbats av melanom. Men som takläggare hade han dagligen utsatts för den starka exponeringen från solen.

Fallet har blivit uppmärksammat i Finland som det första av sitt slag – ett fall av malignt melanom som av experter anses vara en arbetsskada. Hans fall har utretts både vid en arbetmiljömedicinsk enhet och med hjälp av det finska Arbetshälsoinstitutet. Med stöd från det finska facket Byggnadsförbundet försöker han nu också få försäkringsbolaget att godkänna cancern som en arbetsrelaterad sjukdom. Han har fått ett första nej, som han överklagat.

I Finland, till skillnad från i Sverige, ges ersättning för arbetsskador via privata försäkringsbolag. Det är arbetsgivaren som har tecknat försäkringen.

Rami Ihalin lyfter upp den 40 kilogram tunga takpappsrullen på axeln, sätter den på plats och rullar ut den en bit för att få den att lägga sig rakt. Så rullar han ihop den igen för att sedan sakta skuffa fram den med foten samtidigt som han svetsar fast takpappet. Gaslågan är 700 grader.

Rami Ihalin

Rami Ihalin var tidigare skyddsombud och kände väl till risker med vibrationer och buller. Men inte de risker som kommer från UV-strålning.

Foto: Jonna Söderqvist

1/1

Sedan 1992 har han jobbat som takläggare, och arbetat 10–12 timmar per dag på taken. Det innebär tiotusentals timmar i direkt dagsljus. Han är inte den enda som spenderar arbetsdagen ute. Finska Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att runt 15 procent av de finska arbetstagarna jobbar utomhus.

– Strålningen från solen är hela tiden närvarande, men ändå tänker man inte på det. UV-ljuset är osynligt, luktfritt och smaklöst, säger han.

Under hela sin karriär har han burit långärmade arbetskläder. Jobbet med en het gaslåga och hett bitumenlim kräver skydd. Men halsen blev bar och exponerad. Sedan diagnosen ställdes använder han alltid använt en tubhalsduk. Det enda han inte kan skydda med kläder är öronen. I stället sprejar han öronen med solskyddsfaktor 50 flera gånger om dagen.

Trots att det är september och bara lite över 20 grader varmt känns det betydligt hetare på taket.

– Du ser själv att arbetarna tar av sig jackan, säger Rami Ihalin och pekar mot sina arbetskamrater. Värre var det i somras. Finland drabbades av den längsta perioden med mycket höga temperaturer sedan mätningarna inleddes: under juli till augusti var det över 30 grader Celsius 22 dagar i rad. En liknande värmebölja drabbade de nordiska länderna också 2018.

Även om det fortfarande finns kunskapsluckor kring hur klimatförändringen påverkar UV-strålning, visar forskning att ovanligt långa perioder med klar himmel samt torra och varma förhållanden var den främsta orsaken till de höga UV-indexvärdena sommaren 2018.

Men experterna vet att klimatförändringarna ökar risken för värmeböljor, vilket i sin tur ökar mängden skadlig strålning som människor exponeras för i arbetet.

Rami Ihalin ser hur det kan bli ett växande arbetsmiljöproblem.

– Det är det här vi står inför. Jag tycker att det är bättre att vara i framkant och förbereda sig, säger han.

Det är inte bara Rami Ihalin som tycker det. Också finska Arbetshälsoinstutet förutspår i sitt framtidsscenario att exponering för solens UV-strålning kan öka framöver på grund av klimatförändringen.

I sitt arbete har han länge sett hur solen nöter ner byggnadsmaterial. Men att den långsamt påverkar kroppen på liknande sätt slog honom inte.

Som tidigare skyddsombud på företaget kände han väl till risker kopplade till exempelvis vibrationer eller buller. Men inte de risker som kommer från UV-ljus.

– Jag tycker inte att exponeringen för solstrålning i arbetet får den uppmärksamhet som behövs.

Jag brukar påminna arbetskamraterna om att skydda sig.

- Rami Ihalin

Hans egen resa började med ett födelsemärke på halsen som han trodde var ofarligt. Det var jämnt i kanterna och kliade inte. Men hans fru insisterade på att han skulle visa det för en läkare. Efter det tredje läkarbesöket och ett vävnadsprov fick han diagnosen melanom.

Rami Ihalins arbetskamrater vet att han har haft hudcancer. När han opererades första gången var det bara hans fru som visste vad det var. Men nu pratar han öppet om det – för att fler ska förstå allvaret.

– Jag brukar påminna arbetskamraterna om att skydda sig, säger han.

Själv önskar han att han hade fått information om riskerna tidigare, kanske via företagshälsovården, fackförbundet eller arbetsgivaren.

Rami Ihalin är kritisk till att det fortfarande i stor utsträckning lämnas upp till var och en att både känna till riskerna och skydda sig mot solens strålar.

– Det hänger alltför mycket på individen, säger han.

Han förstår inte heller varför det inte finns arbetsmiljöföreskrifter för solens UV-strålning, på samma sätt som det finns för arbete i kyla eller värme. Enligt honom borde det vara ännu viktigare, eftersom den här typen av strålning inte märks direkt – men lagras i huden.

Efter cancerdiagnosen ändrades Rami Ihalins arbetsuppgifter. För snart två år sedan blev han arbetsledare.

– Nu jämnar jag marken för dem som jobbar uppe på taken.

Det innebär också att han numera utsätts för betydligt mindre solstrålning. Han önskar att väderskydd som skyddar mot både hetta och UV-exponering skulle vara ett krav i upphandlingar. Och tror också att det kan vara en lösning att justera arbetstiderna och ge fler pauser när det är som varmast.

– Har man möjlighet att svalka sig, så går det att ha på sig täckande kläder i solen.

Han drar ner tubhalsduken och pekar på ett litet ärr på högra sidan av halsen där cancern satt. Den var ytlig och hade inte hunnit sprida sig – tack vare att den upptäcktes i tid. Nu går han på regelbundna kontroller, men mår i övrigt bra.

Han vill att andra utomhusarbetare ska slippa gå igenom samma sak.

– Jag ser med tillförsikt på framtiden. Jag har fått min beskärda del av solens UV-strålning och det väckte mig. Nu vill jag varna andra för riskerna, säger han.

FÅ GODKÄNDA CANCERFALL

I en del länder i Europa är malignt melanom godkänt som arbetsskada. I till exempel Norge godkändes sjukdomen som arbetssjukdom hos en brandman. I Sverige har malignt melanom ännu inte prövats som arbetsskada av Försäkringskassan, enligt vad Bengt Järvholm, professor emeritus som skrivit en kunskapsöversikt om arbetsrelaterad hudcancer, känner till.

– Olika länder organiserar arbetsskadeförsäkringarna på olika sätt, och man gör olika bedömningar, förklarar Bengt Järvholm.

I många länder som har listor över vad som kan godkännas som arbetsskada återfinns så kallad skivepitelcancer på huden på grund av UV-strålning. (Läs mer m de olika cancerformerna i kommande artiklar i vårt tema).

Afa Försäkring har godkänt endast ett fall av arbetsrelaterad hudcancer under den senaste tioårsperioden. Men vilken typ av cancer det handlar om eller hur kopplingen till arbetet ser ut är okänt på grund av sekretess hos Afa.

Källa: Professor Bengt Järvholm, Afa Försäkring

Text : jonna söderqvist

Foto: Jonna Söderqvist

Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.

Mest lästa

Tipsa redaktionen

Prenumerera ikon

Missa inget

Få de viktigaste nyheterna som rör arbetsmiljön sammanfattat varje vecka. Testa vårt premiumbrev kostnadsfritt!