Bestämt av en högre makt?
Jag får en sådan lust att säga: det är inte okej. Det känns så skönt
rättrådigt. Bedömningen av vad som är okej eller inte blir som bestämd
av en högre makt. Det är inte bara jag som tycker eller vill eller
känner, utan det ÄR så. Och det borde egentligen alla veta. Frasen är
som en påminnelse om något som vi alla vet om vi bara rannsakar oss
själva.
Publicerad: 2010-06-15
Använder man den till ett litet barn är det som ett led i social
fostran. Nu säger jag någonting som du och alla andra måste lära sig.
Eller: nu har du gjort något som varken jag eller någon annan kommer
att tolerera. Punkt, slut, liksom.
Men det blir problem när den som yttrar sig inte har samma åsikter
som man själv. För även om det finns förhållanden och beteenden som
majoriteten av oss är ense om att man bör undvika, går det rätt
snabbt att komma på frågor där min tvärsäkra åsikt inte är din.
Politikern i debatten kan använda frasen för att tillrättavisa
motståndaren, eller för att berätta vilka missförhållanden som det
egna partiet inte kommer att tolerera. Till skillnad från er, som ju
i princip tycker att man får kasta sand i ögonen, blir undertexten.
Den som använder sig av frasen sätter sig automatiskt över andra, som
den vuxne och kloke. Och vem vill inte vara klok?
Jag får en sådan lust att säga det, och rätt vad det är gör jag det.
Men vet ni vad: det är inte okej.
Publicerad: 2010-06-15
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
