Bland kaniner och negerbollar

Vi var ganska trötta på ständiga hänvisningar till hur det såg ut i djurens värld så fort vi började prata jämställdhet och likabehandling i arbetslivet. Kvinnors och mäns agerande jämförs med fåglar, kaniner eller till och med daggmaskar. Som att olikheterna mellan honor och hanar i djurvärlden skulle förklara och framförallt rättfärdiga olikheter i rättigheter, möjligheter och skyldigheter hos kvinnor och män i vårt arbetsliv idag. Finns det någon annan gång djur tas upp i organisationssammanhang? Ja du den här budgeten har ju verkligen spårat, men kan det inte vara så att vi, eftersom vi är som djuren, inte riktigt kan kontrollera vårt handlande och därmed har övertrasserat varenda konto? Skulle inte tro det. Men inom detta område tycks det plötsligt legitimt.

Frågan om huruvida det är ok att säga ”negerboll” är tyvärr också ett ständigt återkommande inslag i diskussioner kring antidiskriminering och mångfald. Svaret är alltid detsamma, självklart är det inte ok! Det är aldrig ok att kränka någons värdighet på ett sådant sätt. Ordet ”neger” förknippas med slaveri och synen på människor som ägodelar, det är en del i ett förtryck och signalerar tydlig brist på respekt för mänskliga rättigheter. Påståendet ”men jag menar ju inget illa, förr var det så man sa” kommer så oftast som ett brev på posten. Diskrimineringslagen tar inte hänsyn till huruvida avsikten varit att kränka någon eller inte. Upplever någon sig kränkt är han eller hon det. Att skylla på att det var så det uttrycktes förr är som att säga att utvecklingen stått still, eller i varje fall att du gjort det. Och precis som inom andra områden kan vi ju hoppas att vi alla utvecklat vårt ordförråd något sedan ”förr”.

För fler exempel på vilka frågor du kan tänkas möta i arbetet med likabehandling och antidiskriminering i arbetslivet samt hur du kan bemöta dessa i syfte att skapa en god dialog för utveckling se min och Kajsa Svaleryds bok Likabehandling i arbetslivet, en handbok för chefer (Liber förlag.).