Färre godtyckliga modeller för distansarbete

Debatten om kontors- och distansarbete har varit intensiv på senare tid med många åsikter om vad som är rätt eller fel arbetsformer inför framtiden. Ofta handlar det om resultat, prestation och effektivitet, ibland också om kreativitet. Däremot har medarbetarnas egna åsikter om vad som skapar bäst välmående lyst med sin frånvaro. Fler arbetsgivare måste nu låta individens egna val och välmående styra mer när det gäller arbetssätt.

Försäkringskassans statistik visar att sjukskrivningar till följd av stress når nya toppnivåer, efter att ha sjunkit tillbaka under pandemin. I oktober 2022 fanns närmare 40 000 pågående ärenden, vilket kan jämföras med cirka 30 000 samma månad 2020. Ökningen är även betydligt större bland kvinnor än män.

Eftersom hälsa och välmående är grunden för resultat är det här diskussionen för framtidens arbete måste börja. Det handlar om att skapa arbetsformer som är optimala ur ett hälsoperspektiv för den enskilda individen. Sedan kan vi bygga vidare med andra delar.

Att hälsoperspektivet i hög grad är individuellt, framkommer i If:s senaste hälsobarometer2, där cirka 38 procent anser att det är svårare att hålla en hälsosam livsstil vid hemarbete. Ungefär 26 procent anser att det är lättare och omkring 35 procent att det är ungefär detsamma.

Tyvärr är det inte alltid individen som hamnar i centrum hos många arbetsgivare. I stället är det allt för vanligt att andra parametrar och chefers godtyckliga åsikter får styra, och där medarbetarnas önskemål inte tas tillvara. Allt för många gånger hänvisas det till riktlinjer och policys som en organisation har tagit fram, och då ofta enbart baserat på känslostyrt tyckande inom ledningen.

Så kan vi inte ha det. Hälsan i fokus kräver flexibilitet på individnivå. Det nya arbetslivet efter pandemin ställer helt nya krav, och vi måste därför våga använda nya former av hälsoundersökningar som är anpassade för förändrade arbetsstrukturer. Välmående, såväl psykiskt som fysiskt måste kartläggas i högre grad, och med tydligare fokus på hur individerna själva vill arbeta. Det här kräver ett större mod inom många organisationer och färre godtyckliga modeller för antal dagar på kontor respektive distans, och i stället sätta den enskilda individens egna hälsopreferenser först och främst.

Här vill vi se förbättringar

• Modernisera hälsoundersökningar så att de tar hänsyn till nya arbetsformer som distansarbete, och går på djupet med både fysiska och psykiska frågeställningar. Arbeta även långsiktigt som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
• Arbeta med resultaten från hälsoundersökningarna i planeringen och utformningen av kontorsnärvaro. Om det finns belägg för att individer mår bättre av distans- eller kontorsarbete måste flexibilitet vara ledordet för utformningen av var medarbetarnas arbetstillvaro.  
• Agera alltid på resultaten, även om det kräver mer av organisationen. Det är tyvärr vanligt att själva undersökningarna tar så mycket tid och kraft i anspråk, att åtgärderna inte mäktas med i nästa steg. Därför är det viktigt att redan från början vara medveten om att hälsoarbetet kräver resurser, och inte bara för själva undersökningsdelen.