Förändras eller dö
Fackföreningsrörelsen har länge varit en krisbransch. I samband med a-kassereformen 2007 lämnade en halv miljon människor a-kassan, men 200 000 passade då också på att lämna sitt medlemskap i facket. Men medlemstappet var inget nytt, mitt eget fackförbund hade tappat medlemmar konstant sedan början av 90-talet. Att tappa så många medlemmar på ett bräde blev dock väckarklockan som slutligen fick oss att ta tag i våra problem på allvar.
Publicerad: 2011-09-05
Vi hade kunnat göra det enkelt för oss och skylla medlemstappet på regeringens beslut, men vi valde en annan väg. Vi vet ju alla att utgifter handlar om prioriteringar, så vi ställde oss frågan varför det är så många som väljer att prioritera bort avgiften till sitt fackförbund? Självklart är det så att många tycker att man inte får ut något för medlemsavgiften. Utifrån denna insikt ville vi förändras, och tillsammans med våra systerförbund inom TCO, gav vi oss ut på arbetsplatserna, på universitet och högskolor och på gator och torg för att ta reda på hur människor ville att facket skulle förändras och förbättras. Förslagen som vi fick in handlade mest om att facket måste bli mycket mer synligt och ha en mycket bättre förankring ute på arbetsplatserna.
Hur blir man då framgångsrik i ett förändringsarbete? Ja det räcker ju inte med att snacka, man måste också våga fatta beslut som förbinder en till förändring. Därför fattade mitt fackförbund ett beslut på vårt förbundsmöte 2010 om att ingen bör jobba fackligt på heltid för att vi ska dela den fackliga tiden på fler förtroendevalda och därmed också förbättra vår förankring på vår främsta arena: arbetsplatserna. Det är på arbetsplatserna vi skaffar oss kunskapen om våra medlemmars verklighet, och utifrån det bestämmer vi tillsammans vilka frågor vi ska driva.
Vi ville också ta ansvar för vår generationsväxling internt. Därför fattade vi ett beslut om att 30 procent i våra styrelser bör vara under 35 år. Det handlar om att få in förtroendevalda som skall bära vår förening i framtiden, och säkra att generationen som dominerar just nu lämnar över sina ovärderliga kunskaper och erfarenheter till dem som skall ta över så småningom.
På förbundsmötet 2010 fattade vi också beslutet om att byta namn. Från och med i fredags heter vi Vision. Det namnet beskriver mer vad vår förening vill än vad vårt tidigare namn SKTF gjorde. Vi vill framåt, och de frågor vi driver handlar om att vi strävar efter utveckling och förbättring i alla sammanhang för våra medlemmars bästa.
Vårt förändringsarbete ger resultat eftersom vi nu ökar i medlemstal. Men det räcker inte med att vi i Vision tar ansvar för vår förändring. Alla fackförbund på den svenska arbetsmarknaden måste vara självkritiska, utmana sig själva och förtjäna att människor skall betala flera hundralappar i månaden för att vara medlemmar hos oss. Det är en överlevnadsfråga för fackföreningsrörelsen, och därmed för att löntagarna på den svenska arbetsmarknaden skall ha inflytande över sina villkor på jobbet även i framtiden. Förändras bör man, annars dör man…
Publicerad: 2011-09-05
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
