Framtidens kontor vill bli grönare

I bloggen skriver Ulrika bland annat att kvalitet är ett ledord idag, gärna i kombination med hållbarhet. Det för mina tankar genast till hållbar utveckling, som ibland börjar kännas som ett slitet uttryck; att prata om hållbarhet har blivit lite slentrianmässigt i vissa debatter kan jag tycka. Vi får nog skärpa oss. För vi kommer inte undan kraven på hållbarhet, vare sig vi vill eller inte. Så ser vår värld ut idag. Men vad är hållbarhet egentligen och hur skulle man kunna inkorporera tankegångarna i utvecklingen av framtidens kontor?

Den välkända Bruntland-definitionen lyder enligt följande: En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Och för att åstadkomma ett hållbart samhälle behöver vi enligt Bruntland-kommissionen ta lika mycket hänsyn till ekonomin, miljön och de sociala frågorna. Den ekonomiska aspekten av hållbarhet känns given utifrån dagens globala finanskris, den handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt.

Efter att ha läst Wijkmans och Rockströms bok känns även miljöaspekten självklar; den handlar om att bevara ekosystemens produktionsförmåga och att minska människans påverkan på naturen till en nivå som naturen kan hantera. Den sociala aspekten handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls och som tar hänsyn till människans hälsa och välbefinnande. Den känns också given utifrån ett arbetslivsperspektiv. Jag har hört docent Susanne Sweet översätta hållbarhet som världshälsa, vilket jag tycker fångar väldigt bra vad social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet egentligen handlar om på global nivå.

Hur ska framtidens kontor hantera alla krav på hållbarhet? För det första så behöver framtidens kontor planeras så att den tillfredsställer dagens behov med har morgondagens behov och utmaningar i åtanke. Framtidens kontor kan hushålla långsiktigt med mänskliga och materiella resurser exempelvis genom att optimera de fysiska kontorsytorna efter verksamheten och arbetstagarna så att vi slipper arbeta i ödsliga kontorslandskap som står tomma för att medarbetarna befinner sig på mer kreativa mötesplatser. Det finns inget så tomt (och oinspirerade) som ett tomt kontorslandskap! Dessutom är det inte försvarbart ur ett hållbarhetsperspektiv att värma upp stora lokaler som kanske mestadels står relativt tomma. Huruvida vi överhuvudtaget behöver kontor i framtiden tvistar de lärda om. Utifrån mitt perspektiv jobbar vi nog på kontor i framtiden också, även om kontoret nödvändigtvis inte är en fysisk plats dit vi går varje vardagsmorgon klockan åtta.

Jag kan ge det framtida kontoret många goda råd hur den ska hantera mänskliga resurser, dvs arbetstagare, på ett långsiktigt och optimalt sätt. Det har vi nämligen mängder av god arbetslivsforskning om. Utmaningen är nog att infoga all denna kunskap i planeringen av framtidens kontor. Ofta är det ju så att arbetsmiljöforskningen får genomslagskraft i verkligheten först då den kan visa att här finns kronor och ören att spara/tjäna.

Framtidens kontor vill säkert också bli grönare och även här finns det vägledning att finna, t ex på Världsnaturfonden WWFs hemsida . Framtidens kontor kan bidra till den sociala aspekten genom att sträva efter ett hållbart och hälsofrämjande arbetsliv där alla får plats och alla behövs, idag och i framtiden.

Detta tänker jag återkomma till under veckan men kan redan nu tipsa om en rykande färsk publikation för den som genast vill läsa mer om detta viktiga ämne.