Frånvaron av arbete

För att förstå vad frånvaron av arbete innebär kan man börja med att fråga sig vad närvaron av arbete betyder. I dag vet vi att arbetet har en rad olika funktioner vid sidan av lönen. Arbetet rymmer även en social dimension då det har betydelse för bland annat vår status och identitet, för vår känsla av meningsfullhet, för hur vi strukturerar vår tid och för våra sociala kontakter. Att inte ha något arbete ger ett minskat handlingsutrymme och sämre förutsättningar. Nu vill jag inte idealisera arbete som allenarådande vad gäller meningsfullhet i livet, utan snarare belysa vad frånvaron av arbete kan medföra.

Ytterligare en aspekt som är central för dagens ungdomar är att de inte på samma sätt som tidigare generationer kan luta sig tillbaka på gamla traditioner och gamla invanda mönster. Den minskade förankringen i traditionella sociala och kulturella mönster kan leda till både möjligheter och begränsningar för de unga. Å ena sidan skapar det frihetsgrader och å andra sidan kan det leda till osäkerhet. Det kan också leda till en spänning mellan traditionella föreställningar om arbete och det moderna arbetslivets nya krav på utbildning och utveckling.

Vi har en ny generation unga där vissa befinner sig i en situation som präglas av bristande förankring, utanförskap, en känsla av meningslöshet och en bristande framtidstro. Hur man klarar av att bemästra denna situation beror bland annat på ekonomiska, sociala och psykologiska resurser och förutsättningar. Samtidigt är det mycket som tyder på att de aktiviteter man ägnar sig åt sällan helt kan uppfylla det tomrum som frånvaron av ett arbete medför.

Jag är uppvuxen på en helt underbar liten ort på landsbygden i södra Norrland. Idag har det hänt något med bygden. Det handlar om ungdomarna – givetvis inte alla – men oroväckande många. Det förekommer ett utbrett missbruk av allehanda droger. Unga människor dör av överdoser, ägnar sig åt stölder och misshandlar varandra. Det rör sig om mina vänners barn. Dessa vänner som är som jag. De jobbar, har familj, vänner och fritidsintressen. Ni vet, sådant som räknas som normalt. Vad kan jag göra? Jag som inte ens bor där längre.

Jag har bestämt mig för att tillsammans med min kollega, Gunnar Gillberg, studera denna ort. Majoriteten av studier som genomförts rörande ungdomars situation har skett inom storstadsområden eller så är det nationella övergripande studier. Det är inte lika vanligt med studier av mindre orter på landsbygden. Vi ska ändra på det och jag hoppas innerligt att vi har anledning att i framtiden skryta om att vår forskning faktiskt varit samhällsnyttig.