Globala arbetare får hjulen att snurra allt snabbare

På 1970-talet inleddes en omfattande utvandring av arbetskraft från indiska delstaten Kerala till de arabiska gulfstaterna i spåren av den stora oljeboomen. Idag beräknas över tre miljoner keraliter bo och arbeta i dessa stater. De skickar årligen hem cirka 50 miljarder kronor till familj och släkt i hemlandet. Det är större summor än delstatens budget.

Föga förvånande har Kerala blivit en av de mest välmående delarna av Indien, med förhållandevis bra löner, ett utbyggt välfärdssystem och låga födelsetal. Detta har i sin tur bidragit till att över 200 000 migrantarbetare varje år beger sig dit.

De kommer framförallt från andra och fattigare regioner i Indien, men även från Nepal, Bangladesh, Maldiverna och Indonesien. De beräknas i dagsläget vara 4 miljoner, alltså ungefär lika många som keraliterna i gulfstaterna. Välkommen till globaliseringen.

Låt oss ta några exempel på hur världens arbetsmarknad i själva verket ser ut. Tio miljoner filippiner – 10 procent av befolkningen – bor och/ eller arbetar i andra länder. Av dem har fyra miljoner tillfälliga arbetstillstånd och en miljon anses vara papperslösa.

100 000 – 300 000 kenyaner arbetar i Mellanöstern. Cirka 20 miljoner människor födda i Latinamerika beräknas bo i USA, många av dem utan tillstånd.

Över två miljoner burmeser arbetar i Thailand. Mönstret spänner över hela världen, med bara enstaka undantag. Människor från fattiga länder söker sig till rika länder.

Denna sorts migration har alltid funnits, men den har tilltagit det senaste halvseklet. Det har blivit betydligt billigare att resa, gränskontrollerna är ofta svårare att upprätthålla, det har uppstått en profitabel industri som smugglar människor från ett land till ett annat.

Dessutom: Genomgående finns det en ständig, hungrig efterfrågan efter den billigaste arbetskraft som står till buds.

Arbetsvillkoren för migranterna skiftar oerhört. Här finns hela spektrat – från välbetalda indiska dataspecialister till hemslavinnor och traffickingoffer.

Spännvidden i debatten om den globaliserade arbetsmarknaden är minst lika stor. Bidrar migrationen till en långsam men säker utjämning av löner och arbetsvillkor? Eller handlar det i själva verket om att brutala skillnader internationaliseras och därmed ökar?

Bidrar pengarna som skickas hem till familjen till långsiktig överlevnad? Eller låses fattiga länder fast i fattigdom, när de välutbildade och de unga reser utomlands? En sak lär i alla fall vara säker. Det här är frågor som kommer att diskuteras länge.

Jonas Fogelqvist, journalist på Du&jobbet