Ha koll på språket

Många med utländsk bakgrund jobbar i äldreomsorgen. I t ex Stockholm har ungefär varannan anställd där ett annat modersmål än svenska. Faktum är att äldreomsorgen i staden inte skulle klara sig utan dem. Men många behöver bli bättre på svenska – för vårdsäkerheten, kontakten med kollegor, de gamla och anhöriga och inte minst sin egen ställning.

I ett läge där det stora problemet är hög arbetslöshet bland utomeuropeiskt födda – 31 procent – kanske språkkunskaper bland dem som ändå har jobb kan verka som ett mindre problem. Men bra yrkessvenska är avgörande om vi menar allvar med integration, påpekar Ann Georgsson, Kommunal.

Det blir förstås problem i ett kommunikativt yrke om språket inte räcker och kollegor får rycka in och göra uppgifter som andra inte klarar, som att dokumentera. Att inte riktigt förstå är slitsamt och kan leda till mer eller mindre farliga missar och utanförskap.

Myndigheterna tycks dock ägna frågan ett begränsat intresse: Det saknas t ex kategorier för att söka ärenden som rör språkbrister hos IVO, Inspektionen för vård och omsorg, som i sin tillsyn ska avgöra om språkkunskaperna räcker. Det går inte att se i statistiken om landets arbetsmiljöinspektörer har ansett dåliga kunskaper i svenska vara en risk på jobbet. Det finns inte föreskrifter om hur pass bra svenskan ska vara för att få jobba.

För vårdens legitimationsyrken ställer dock Socialstyrelsen krav. Ansvaret för att nivån räcker ligger hos arbetsgivaren – men många chefer inom t ex offentlig sektor har så många underställda att det kan vara svårt att ha koll på kommunikationen. Det är högst oklart om någon instans aktivt ser till att arbetsgivare agerar när språket inte räcker.

Det går dock att göra mycket på jobbet, det visar t ex satsningen på språkombud inom vård och omsorg. Gör er arbetsplats språkmedveten! Det borde ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet och har bäring på såväl arbetet mot risker som för ett bra psykosocialt klimat.