Helhetssyn

Företag som vill visa att de är seriösa berättar gärna att de har en helhetssyn. Har man det är man oantastlig, för man har ju tagit hänsyn till allt och har nog dessutom ett fint företag som insett att även de mjuka värdena är viktiga.

Givetvis menar många allvar med sin helhetssyn. Man vill t ex inte bara åtgärda, utan även förebygga. Eller man tycker att det är viktigt att få ta del av hur det fungerar i resten verksamheten. Frågan är bara om det är så lyckat att kalla det helhetssyn. Vad betyder det egentligen, att man ska ta hänsyn till absolut allt? Går det i så fall att komma någonvart?

– Helhetssyn är som att försöka titta på alla TV-kanaler samtidigt. Det går inte, man får zappa, säger Lars Melin, språkvetare vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Det var på 90-talet som användandet ökade som mest, säger han.
– Själv har jag stött på det i pedagogiska sammanhang, man ska ha en helhetssyn på ämnet eller eleven. I regel brukar det betyda att man inte har någon syn alls …

Det finns en rad perspektiv som delvis är oförenliga, menar Lars Melin.
Och man kan behöva välja vilken faktor som ska sättas i första rummet.
– Ibland måste man kunna säga att nu snackar vi arbetsrätt. Eller juridik, ekonomi eller psykologi.