Hett på jobbet – och på jorden

Vi människor är tröga och tycks ha svårt att ta in framtida hot. Men årets alldeles för heta maj med knastrande gula gräsmattor känns under fötterna. Jag hör allt fler tala om den med olust.

Många har haft ovanligt heta arbetsliv senaste tiden. Ett test som Aftonbladet gjorde visar att sex av tio bussar var så varma att det varit förbjudet att transportera djur i dem. Resenärer kan kliva av, men chaufförerna sitter där hela arbetsdagen. Flera skolor har fått skicka hem eleverna, spannmålsodlarna är oroade över skörden, osv.

Handlar det då om vädervariation eller tecken på klimatförändring? Antagligen både och, skriver meteorologen Martin Hedberg i ett läsvärt blogginlägg.

Han förklarar pedagogiskt att under istiden var det i snitt fyra grader kallare än i dag. Den uppvärmning på minst 2 grader som är på gång, vilket kanske inte låter mycket i allas öron, innebär därmed en förändring som motsvarar en halv istid – fast åt andra hållet.

Han pekar också på att den uppvärmning vi redan upplever har inneburit att både högtryck och lågtryck har lättare att bita sig fast, att det lättare blir ”låsningar” i vädret. Det har vi kunnat uppleva både under den långa vintern och under högsommarvarma maj.

Våra fossila koldioxidutsläpp måste nå noll före 2050 för att temperaturen ska stanna under två graders uppvärmning. FN:s klimatpanel IPCC visar att detta är vad som krävs för att undvika en katastrofal utveckling för människor, växter och djur med ökenutbredning, stigande havsnivåer, döende korallrev, folk på flykt undan hettan.

Sverige bör vara i mål tidigare. De åtaganden som länderna antog under 2015 tar dock världen mot 3 graders global uppvärmning.

Men viktigast är kanske att inte deppa samman. Bli istället inspirerad att göra något åt saken i ditt sammanhang!