Hur kan man få livsbalans?

Steg 1 – Ställ diagnos

Det finns lite olika filosofier, men många anser att livsbalans innebär att man har balans mellan
•jobbtid
•tid med familj och vänner
•egen tid??.

Det finns inget ”rätt svar” utan det är bara du, som kan avgöra om det är bra, men ingen blir ofta lycklig om all tid ägnas åt jobbet. Det gäller att hitta sin mix och en mix, som passar den tidsperioden, som man är i. Det viktigaste är dock vad man använder sin tid till.

Att öka sin självkännedom ger en bra grund för att ha en bra kurs i livet

Om man skaffar sig en tydlig bild av sin personlighet, så blir det lättare att välja t ex rätt jobb. Det är viktigare att man har ett matchande jobb till sin personlighet än att man tar något, där man tjänar mera. Dålig matchning kan till och med leda till att man blir psykosomatiskt sjuk.
Enligt min mening är det lika viktigt att man väljer en livspartner med en matchande personlighet. Jag tror då på att man bör i grunden ha flera likartade egenskaper. Andra anser att det ska vara tvärtom, dvs att man ska vara olika för att komplettera varandra. Jag tror inte på det, eftersom man då får olika intressen och varför ska man då vara tillsammans?

När det gäller egen tid är det ännu viktigare att man använder den tiden till sådant, som ger ett stort personligt utbyte. Det skapar då energi!

Positivt tänkande – ett bra stöd för förändring

Hur ska man då lyckas med sin utveckling? Det är inte alltid så lätt, men med så kallat positivt tänkande kan man komma långt. Det innebär inte att man ska se allt i rosenrött, utan det innebär att man fokuserar på det man vill uppnå t ex med en positiv vision: Hur är läget, när man har uppnått det man vill? Att man ger sig själv beröm. Tyvärr är många i omgivningen bara benägna att påpeka när det är fel. Jag anser att det ska vara tre delar beröm på en del kritik. Då händer det saker…

Annat stöd för förändring

Över huvud taget behöver man mycket stöd för en förändring – särskilt gäller det för grundläggande beteenden, som att kunna säga nej. Ett bra knep är att tänka annorlunda och att använda sina starka sidor för att tackla det man vill förändra. Jag själv hade svårt att hantera konflikter med de som stod mig nära. Det hade jag lärt mig hemifrån, man ska inte bråka.
I ett utvecklingssamtal fick jag lära mig av min chef: Du får inte vara hänsynslöst hänsynsfull! Så hade jag aldrig tänkt tidigare. Jag insåg att om jag inte tar upp min irritation med någon, så är jag taskig. Min förändring underlättades av att jag lärde mig att använda s k jag-budskap, dvs istället för att säga ”Du är…”, så sa jag: ”Jag tycker att det är jobbigt att jag ofta får vänta länge på dig, när vi ska träffas någonstans.” Det fungerar mycket bra. Pröva själv. Efter den här insikten blev det faktiskt nästa en sport att ”klaga”.

Lycka till!