Hur länge behöver vi arbeta?
Ofta möter vi i utredningen argument mot att äldre ska arbeta längre. Vi arbetar ju redan så länge i Sverige, hävdar man. Och vi arbetar bara längre och längre. Och det finns ju så mycket annat för de så kallade äldre att göra. Inte bara fritid, utan äldre behövs också för att bistå vuxna barn med att ta hand om barnbarn, men också att ta hand om egna åldrande föräldrar och släktingar.
Publicerad: 2012-05-30
Bland de äldre är det främst de som är äldre än 80 år som behöver vård och omsorg. I dag är de relativt få, de är födda på 1930-talet då årskullarna var små. Det går i dag 11 stycken som är 80 år eller äldre per 100 sysselsatta och antalet har inte ökat nämnvärt de senaste 10 åren. Men när 40-talsgenerationen kommer in i ”äldreomsorgsåldern” kan det komma att finnas 25 personer i åldern 80+ per 100 sysselsatta. Med det ansträngda finansieringsläget som detta förväntas medföra blir frågan om ett allt viktigare hinder kan bli att många i förvärvsaktiv ålder kommer att ha äldre släktingar att ta hand om när äldreomsorgen inte riktigt räcker till.
Men hur är det med argumentet att vi arbetar längre och längre, redan? Enligt beräkningar som utredningen låtit göra är bilden en annan. Om man tar med i beräkningen ökningen av medellivslängden ser vi att den i stor del tagits ut i ökad fritid. Vi arbetar i dag i snitt 8 procent av livets alla timmar. Och själva andelen är kanske inte det viktigaste utan att andelen livsarbetstimmar har minskat sedan 1970-talet.
Medellivslängden vid 65 år har ökat med mer än två år sedan pensionsreformen 1994. Faktum är att beräkningar notoriskt har underskattat ökningen av livslängden. Detta får konsekvenser för pensionerna. Beräkningar som utredningen låtit göra visar att med oförändrat pensionsbeteende kommer pensionerna minska med 10-15 procent om tjugo år.
Hur mycket mer behöver vi då arbeta? Ska vi slita i vårt anletes svett tills vi blir 75? Pensionsmyndigheten har beräknat behövlig pensionsålder, dvs. hur länge framtida årskullar behöver arbeta för att få dagens ersättningsnivåer. Ökningen är inte dramatisk. För årskullen födda 1995 innebär behövlig pensionsålder på knappt 69 år.
Många äldre talar om ett behov av att trappa ner arbetslivet. Ofta på grund av bristande ork, ofta på grund av att det är en stor omställning att gå från heltidsarbete ena dagen till heltidsfritid nästa. Inte sällan ter sig den tidigare efterlängtade oändliga fritiden inte lika ljus ut efter ett tag. En gradvis nedtrappning av arbetslivet i 60-årsåldern kan ge utrymme för både förvärvsarbete, fritid, egen utveckling och omsorg om anhöriga.
Publicerad: 2012-05-30
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
