I orostid

Hybridkrig förklaras som ett krig som förs i det dolda, ofta utan någon typ av väpnad konflikt. Det kan till exempel handla om falska informationskampanjer eller cyberattacker. Syftet är att skapa instabilitet, oreda, kaos. Det skulle kunna innebära stor påverkan på hela samhället och rejäl ökad arbetsbelastning för vissa yrkesgrupper. Steget från vardag till en kris kan dock vara otydligt, påverkan lågintensiv men långvarig.

När är det så mycket kris att det påverkar regler för arbetsrätt och arbetsmiljö? Och hur påverkas de då? I den tidigare något bortglömda Arbetsrättslig beredskapslag från 1987 regleras vad som händer med arbetsrätten vid händelse av kris, krigsfara eller vid förhållanden som beror på krig utanför Sveriges gränser. Lagen behöver uppdateras och är nu under översyn. Paragrafer i arbetsmiljölagen och arbetstidslagen ger regeringen möjlighet att meddela särskilda föreskrifter. Allt i syfte att få totalförsvaret att fungera.

Vi är alla olika när det gäller hur vi reagerar på allt som händer, hur mycket vi vill och kan ta till oss. Kanske behövs en stunds vila från att läsa om kriget? Det skapar oro hos många.

Röda korsets behandlingscenter i Stockholm har sett en stor ökning av besök från personer vars tidigare erfarenheter från krig och flykt nu triggas igång. Krissamtalen från tidigare krigsdrabbade har också ökat hos företagshälsovården, liksom från de som nu är direkt drabbade med släkt och vänner i krigsområdet.

Samtidigt har krissamtalen också ökat från dem som inte har någon direkt koppling till Ukraina men som ändå känner en väldigt stark oro som påverkar deras vardag.

Vi kan alla hjälpas åt att lindra oro. Vissa vill prata, andra vill bli distraherade en stund. Visa att du finns där, våga fråga hur någon mår, men var beredd på att alla inte vill prata.