Långsiktighet i politiken efterlyses

Vi får veta i programmet att bakgrunden till dagens Framtidsfokus är att Sverige står inför ett vägval. Det handlar om hur vi ska organisera vårt samhälle för framtiden och hur vi ska förhålla oss till vår omvärld på ett sätt som främjar vår och andras välfärd, också på lång sikt. Kort och gott: det handlar om hållbarhet. Frågor som forskarna på IF undersökt den senaste tiden är bl a hur medborgarna och samhället kommer att påverkas av en ökad globalisering och europeisering, hur välfärdssamhället kan finansieras på lång sikt, och vad det sociala utanförskapet innebär och vilka är dess konsekvenser för människors liv och samhällsdeltagande. Framtidsfokus handlar om våra möjligheter att sätta en fast grund för kunskapen om framtiden.

IF:s styrelseledamot professor Hans Rosling inleder, lika underhållande och demonstrativ som alltid. Nu visar han med hjälp av färggranna klossar hur jordens befolkningsstruktur ser ut idag och hur den kommer att ändras över tid. Vi har ju nyss blivit 7 miljarder människor på jorden, och vi blir fler. Att världens befolkning ökar beror inte på att födslarna ökar, i varje fall inte i Sverige där barnafödandet inte ökat sedan 1990-talet. Medelåldern har ökat och ligger nu kring 70 år bland jordens befolkningar. Vi har blivit äldre helt enkelt. Åldrande befolkningar är ett globalt fenomen men alla länder är ännu inte i samma fas. Jordens befolkning fortsätter att öka till 2060 för att därefter stagnera, allt enligt demografiska prognoser. IF:s duktiga demografer berättar mer om befolkningsprognoser och övertygar mig i varje fall att demografi är det säkraste sättet att förutse framtiden.

Som Popper lär ha konstaterat så har vi inga naturlagar inom samhällsvetenskaperna, dvs att ett visst samband alltid kommer att gälla. Alla samband förändras och därmed är alla prognoser osäkra. Fast de demografiska prognoserna är lite mindre osäkra än alla andra. Man kan ana lite frustration bakom demografernas budskap; här finns tämligen säker kunskap om framtidens utmaningar, såsom behovet av energiomställningen och åtgärda arbetslösheten, men beslutsfattarna verkar inte ta kunskapen till sig utan är fast i att lösa kortsiktiga problem. Långsiktighet i politiken efterlyses med andra ord.

Och jag funderar vilken betydelse alla dessa utmaningar har på utvecklingen av framtidens arbetsliv och arbetsplatser. Ur tillväxtperspektiv lär allt vara frid och fröjd så länge befolkningsstrukturen är sådan att majoriteten av befolkningen är i arbetsför ålder. Om ekonomin ändå går åt skogen med en sådan befolkningsstruktur beror det huvudsakligen på dålig politik. Enligt Europa 2020 som är EU:s tillväxtstrategi för de kommande tio åren ska tillväxten sträva efter att vara smart, grön och inkluderande. För Sveriges del gäller särskilt att övervaka och förbättra ungdomars och andra utsatta gruppers sysselsättning. Men det sägs även att det är oklart om de föreslagna arbetsmarknadsåtgärderna kommer att vara tillräckliga för att vända de senaste årens försämring av utlandsfödda kvinnors sysselsättning och arbetslöshet. Här behövs det verkligen mer forskning om vad utsatta gruppers arbetsmarknadsposition har för betydelse för hälsa och välbefinnande bland dessa grupper och för arbetshälsans generellt i befolkningen. Risken finns att ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper på arbetsmarknaden kommer att öka i framtiden.

Jag rundar av Framtidsfokus genom att lyssna till Erik Westholm, som ligger högt på min framtidsgurulista och är en stor inspiratör. Vill du veta mer om framtidsforskning och dess teorier och metoder så rekommenderar jag att du läser något av Erik W. Erik menar att alla som är i framtidsfältet påverkar utvecklingen, och den som blir lyssnad på får makt över framtiden. Detta för med sig ett demokratiproblem; vilka får tala om hur framtiden blir? Det viktiga är att denna kunskapsproduktion vilar på vetenskaplig grund och kommuniceras öppet och tydligt. Därmed avmystifieras framtiden, debatten nyanseras och dystopikerna och alarmister balanseras. Framtidsforskning representerar ju ändå olika utsikter, Science of alternatives.