Med Galoschjesus och frukostflingorna i bagaget
Det är idag tre år sedan jag fick en massa tid över, tid att göra precis vad jag vill. Blev avtalspensionär efter ett långt och mycket rikt yrkesliv i krogbranschen, först som servitris och senare som ombudsman.
I hela mitt liv hade jag haft en yrkestitel och kunde nu inte vänja mig vid att säga ordet pensionär. Det slog mig rakt i ansiktet, signalerade att jag var förbrukad, lastgammal och hade gjort mitt. Riktigt så kändes det inte och mitt sökande efter en ny meningsfull titulatur började.
Publicerad: 2009-10-05
Slog upp ordet pensionär i ordboken och, fann en kryptisk förklaring om ålder, med hänvisning till pensionärshem, pensionärsrabatt, folkpensionär och en glad pensionär. Det lät inte särskilt uppmuntrande, kunde nästan se mig själv sittande sysslolös i en gungstol på hemmet. Jag letade vidare och under ordet pension fann jag att det är ett regelbundet utbetalat belopp till person som lämnat yrkeslivet. Det visste jag ju redan för jag hade nyligen fått min första pensionärslön. Fritidsforskare lät lagom seriöst, men vid en kontroll fann jag att det redan var upptaget. Mina vänner meddelade att det skämtsamt används av personer som är arbetslösa.
Fastnade vid ordet sakkunnig, en person som besitter sakkunskap på ett visst område. Det skulle passa mig ganska bra, för jag vet mycket om livet bakom svängdörrarna på krogen. Har dessutom samlat på krogvärldens yrkesord och skrönor under en lång tid. Någon sa att ett språk måste innehålla minst 4 000 ord för att räknas som minoritetsspråk och det har blivit min magiska gräns för samlandet av nya krogord. I boken ”Galoschjesus & Frukostflingorna” finns lite mer än 2 400 och med de ord som kommit in sedan boken trycktes har det hunnit bli nästan 3 000. Bara tusen krogord återstår alltså!
I mitt nya liv använder jag min sakkunnighet, finner sakkunnighetsuppdrag och avger sakkunnighetsutlåtanden. Mitt sökande efter nya krogord och skrönor har även gjort mig till sakletare. Titelgrubblet var över och jag började blogga om krogvärlden under vinjetten Frukostflingan för att få utlopp för min energi. Bytte även storstadslivet mot ett liv på den gotländska landsbygden där jag idag driver Krutbrännarens Vandrarhem & butik.
Barbro ”Frukostflingan” Andersson
Publicerad: 2009-10-05
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
