”Och vad jobbar du med då?”

Frågan är vad som är önskejobbet, inte nödvändigtvis att verkligen jobba med dag in och dag ut, utan på ett mer ytligt plan. Vad skulle låta mest imponerande eller överraskande?

Jag och min kompis L brukade ha det som tankelek.  Alltså: vad svarar du helst när en okänd person kommer fram till dig och frågar om ditt jobb på det där småpratiga sättet som vi lite till mans använder oss av för att fylla ut pauser.

Attackdykare, var alternativet som vann i den där leken. Vilket verkligen inte betydde att någon av oss övervägde att ta ens ett litet vanligt dykcert. Vi föll snarare för överraskningsmomentet, att visa sig vara något annat än det man skulle kunna tro av våra yttre att döma. Vi gillade också att det nog var lite hemligt: ”Men jag får egentligen inte prata om det”, kunde man säga.

När sociologen Ylva Ulfsdotter Eriksson här om året undersökte vilka yrken som hade högst status toppades listan av ambassadör, följt av läkare. Pilot kom på sjätte plats. En gång intervjuade jag en man som var både läkare och pilot, artikeln handlade om säkerhet. Jag trodde att han var ett unikum, men en annan pilot som jag intervjuade om skiftarbete berättade att han visste flera som hade den kombinationen. Själv var han även astronom.

Mitt eget yrke, journalist, kom på 24:e plats. Jag tror att yrkets status är tämligen växlande.

Du&jobbet frågade för några år sedan vilka jobb besökarna här på vår hemsida tyckte var viktigast.  Då kom bl a förskollärare betydligt högre än börsmäklare.

Vilket jobb skulle ni helst presentera er med? Hjärnkirurg, premiärdansös? Kanske är det redan era jobb. Och då undrar jag ännu mer: vad svarar ni på den där frågan: ”Och vad jobbar du med då?”