Pub istället för gudstjänst
För lite sedan läste jag i Kommunalarbetaren om äldreboendet Gerdas gård i Göteborg. Det var en artikel som fick tanken att svindla. Där har de pubkvällar istället för gudstjänster (som ingen ändå gick på). De boende har fått välja möblemang, vilket inte minst lett till att det nu hänger kristallkronor från taken. Entrén har försetts med ett akvarium och i trädgården pickar det hönor. Det ordnas badutflykter, hyrs skärgårdsbåtar och snart invigs det hobbyrum och bakstuga.
Publicerad: 2014-03-20
Vad är nu detta? Ett privat boende för de riktigt rika? Ingalunda. Kostnaderna har inte ökat, men resurserna har fördelats annorlunda. Till exempel: när en av de tre cheferna nyligen slutade ersattes hon inte av en ny chef, utan av två undersköterskor. Dessutom har sjuktalen har minskat, vilket också det har lösgjort pengar.
Det som hänt, det som förklarar saken, är att cheferna släppt på tyglarna och låtit personalen och de boende ta över det mesta av ansvaret för hur verksamheten ska bedrivas. Då har idéerna kommit, då har lösningarna plötsligt varit självklara.
Det är väl det som orsakar den där känslan av svindel. De senaste 20-30 åren har det mesta handlat om ledarskap. Nyckeln till framgång har legat i att cheferna förstått hur man rätt leder en verksamhet. Till sin hjälp har de haft kurser, litteratur, inspiratörer, mentorer, konsulter och ännu fler kurser. Jag vet inte om någon räknat på hur många som sysselsätts i denna märkliga bransch. Jag är inte säker på att jag vill veta.
Den goda ledaren ska förstås kunna delegera. Det sägs även i managementlitteraturen. Men det underliggande budskapet är ändå att allt hänger på chefen. Med en god ledare blomstrar arbetsplatsen, med en dålig ledare krackelerar den.
Så här har det inte alltid varit. När jag läser om Gerdas gård är det som att vara tillbaka i 1970- och 1980-talen – då vi pratade ganska mycket om något vi kallade för medbestämmande. Tanken var helt enkelt att de anställda skulle få mer inflytande över hur verksamheten bedrevs. Dels av demokratiska skäl, dels för att många faktiskt trodde att alla skulle tjäna på saken. Om personalen fick bestämma mer skulle onödiga byråkratier kunna avvecklas, och kunskapen om det dagliga arbetet få slå igenom.
Så var tanken. Det finns efterklanger av den i Lean och andra managementmodeller med insikt om att de anställda faktiskt vet viktiga saker. Men då handlar det inte om medbestämmande, utan snarare om sätt att suga upp kunskap från golvet. Det är sällan de anställda som avgör om förslagen till förbättringar blir verklighet.
Jag vet ju inte allt om Gerdas gård. Jag har bara läst en artikel. Ändå kändes det en stund som om marsmolnen sprack upp och en ny sol visade sig. Det var befriande.
Publicerad: 2014-03-20
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
