Snöskottaren kom aldrig hem
Det blev en mindre vid en familjs matbord tisdagen den 1 februari – ännu en arbetare hade avlidet p.g.a. en olycka på jobbet. Ännu en pappa, en make, en arbetskamrat hade fått sätta livet till i en onödig arbetsplatsolycka. Hans anonymitet gör tragedin varken mindre eller större. Den är stor som den är.
Publicerad: 2010-03-02
På morgonen klockan 06.00 denna snöiga och kalla februarimorgon blev en snöskottare påkörd av ett framrusande tåg på Linghems station. Klockan sex på morgonen skedde det som inte får ske – ett liv släcktes, blåstes ut likt en fladdrande ljuslåga på ett stearinljus i mörkret på en pendeltågsstation ute på den östgötska slätten. Hur olyckan gick till är en pågående polisutredning som får reda ut, men faktum kvarstår ytterligare ett liv har arbetslivet tagit i Sverige.
Förra året dog 38 personer i arbetsplatsolyckor medan 8810 drabbades av sjukdom som direkt resultat av sitt arbete. Det var en minskning från 2008 men den troliga orsaken till minskningen är lågkonjunkturen kombinerat med ett inte oansenligt mörkertal av icke anmälda olyckor inom områden där immigranter och svartjobbare drabbats. Men också dåligt statistikunderlag hos Arbetsmiljöverket. Den verkliga siffran kommer därför säkerligen att närma sig den mer ”normala” siffran kring 70 dödsfall per år och 10-11.000 arbetsrelaterade sjukdomar.
I morse åkte miljoner människor i detta land till sina jobb, ungefär 40 av dem kommer att bli sjuka av jobbet idag och någon riskerar att dö på jobbet. För snöskottaren från Banverket tog livet slut klockan 6.00 på morgonen den 1 februari 2010. Det blev då tomt vid ett köksbord, tomt för all framtid.
Publicerad: 2010-03-02
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
