Söndag veckans bästa sämsta dag

Under dagen har han ropat in en persisk matta på auktion, investerat (förhoppningsvis) i en liten modern oljemålning och avstått löppasset för att impulsköpa ett par röda mockaskor. Jag har smuttandes på en whiskyspetsad latte följt med honom på auktions- och varuhus. I varven mellan köp- och matrus uppger han att ångesten inför ännu en jobbvecka i ekorrhjulet är påtaglig.

Idag har jag konstaterat att det finns två olika slags söndagsmänniskor; de som ser fram emot måndagen och dem som inte gör det. För första gången är jag inte en av de sistnämnda. Trots att mitt nya jobb är mitt sämst betalda någonsin är det utan tvekan det bästa. Det är mitt första jobb där jag både trivs socialt och känner att jag kan utvecklas.

Tidigare i år hade en Sifoenkät, presenterad i Göteborgs-posten, visat att att arbetsmiljön var viktigare än både lön och arbetstid. Särskilt påtagligt var detta bland yngre personer. För min ytliga generation var det i slutet av veckan tydligen mer givande med positiva arbetsmiljöer än en tjock plånbok.

Söndagen är för många veckans sista lediga dag. Den fylls med vänner och familj, god mat, söndagsbilagor och intresseaktiviteter. Vissa avnjuter denna dag som om den vore den sista. Vi handlar utan tanke på morgondagen, antagligen för att förtränga den, och tar en extra portion kaloririk söndagsmat.

”I morgon fortsätter mitt nya liv” tänker jag och gör som min vän säger, vad gör ytterligare ett glas rödvin när i morgon äntligen är måndag?