Statistiken måste förbättras

Forskning ger underlag för åtgärder som leder till en bättre arbetsmiljö. För att kunna bedriva bra forskning krävs dock bra statistik. Statistiken i sig kan också mer direkt ge underlag för initiativ från myndigheter, fack och arbetsgivare. Dessvärre brister arbetsmiljöstatistiken, brister som kan leda till uteblivna, eller i värsta fall felaktiga beslut. Jag tar här upp några områden där det finns behov av förbättring.

1. De allvarligaste arbetsolyckorna är de med dödlig utgång. Varje år inträffar dock arbetsolycksfall med dödlig utgång som inte registreras. Det handlar bland annat om utstationerade till Sverige från annat land.

2. Det absolut största antalet arbetsolyckor har inte dödlig utgång. De kan delas upp i de som leder till sjukfrånvaro och de som inte gör det. Viktigt är att särredovisa efter födelseland och vistelsetid. De som nyligen kommit från ett annat land har ofta en större risk för arbetsolyckor då de arbetar i mer riskutsatta yrken och då bristande kunskaper i svenska gör det svårare att tillgodogöra sig säkerhetsinstruktioner.

3. Olyckor vid resor till och från arbete och resor vid en lunchpaus räknas som arbetsolyckor. Här är regionala skillnader, årstidsvariationer och transportformer av intresse. En bra statistik och på den baserad analys kan ge underlag för åtgärder.

4. Arbetssjukdomar går ofta inte att hänföra till det senaste arbetet och arbetsplatsen. Den som har blivit utsatt för belastningar eller andra risker kan ha bytt arbete innan symptomen får ett genomslag som gör att de registreras som en arbetssjukdom. Här behövs data som omfattar många år för att det ska kunna gå att analysera orsakerna.

5. De som arbetar omfattas av arbetsskadeförsäkring och vid kollektivavtal dessutom av kompletterande avtalsförsäkringar. Ett problem är att arbetsskadeförsäkringen bara träder in när sjukförsäkringen inte ger en full täckning. Många får därmed inte ersättning från arbetsskadeförsäkringen utan endast från sjukförsäkringen och ingår alltså inte i arbetsskadeförsäkringsstatistiken. Här är det viktigt att få en mer fullständig bild av antalet arbetsskador, också de där ersättningen kommer från sjukförsäkringen.

Det är viktigt att få uppgifter om trender i utvecklingen av arbetsmiljön och hur arbetsmiljön varierar mellan näringsgrenar och mellan olika egenskaper som ålder, kön, utbildning och födelseland. Arbetsolyckor och arbetssjukdomar är av olika art och det finns en betydande underrapportering. Det är inte lätt att få bra arbetsmiljöstatistik då arbetsmiljön kan vara svår att mäta. Ett utökat samarbete mellan bland andra Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan och Statistiska Centralbyrån skulle dock ge bättre underlag. Utan en bra statistik finns risken att åtgärderna blir felaktiga, på arbetsplatserna, bland myndigheter och inte minst i politiken!