Tänk på arbetsmiljön och rädda liv i trafiken

Transporter är inte riskfritt. 2024 skadades mer än 3 000 arbetstagare i en olycka med fordon på väg i Sverige, enligt Arbetsmiljöverket. Men inte bara det. Det arbete som utförs är också en risk för tredje man. Arbetsrelaterade dödsolyckor utgör en betydande del av alla som omkommer i det svenska vägtrafiksystemet, 2024 omkom 65 personer i arbetsrelaterade dödsolyckor varav en tredjedel var anställda och de andra var trafikanter.

Hur kan det tillåtas vara så? Trenden kan brytas genom rätt förutsättningar i form av trygga arbetsvillkor, ansvarsfulla upphandlingar och klarhet om ansvaret i den utspridda och komplexa transportbranschen. 

Enligt en djupstudie, av bland annat forskaren Anders Kullgren, från 2023 hade nära hälften av alla trafikolyckor med dödlig utgång i Sverige 2019 koppling till en arbetsrelaterad resa. Trots dessa siffror tycks fenomenet passera under radarn för myndigheterna: Arbetsmiljöverkets statistik över arbetstagare som omkom i trafikolyckor under arbetstid täcker upp för mindre än hälften av det faktiska antalet. Och inget av de 78 dödsfallen, som skedde när minst en av de inblandade parterna var i tjänst, har utretts som ett arbetsmiljöbrott av polisen. Det vill säga, inga arbetsgivare ställdes till svars eller inför rätta för arbetstagarens arbetsvillkor. Och vi har inte sett några indikationer på att detta skulle ha förändrats.

Alla arbetsplatser har som ansvar att erbjuda sina anställda en genomtänkt trygg arbetsmiljö. Men transportsektorn skiljer sig i det att, trots att den är näringslivets ryggrad – från råvara till slutkund, uppfattas transporten ofta som en osynlig extern process som händer före och efter varje företags kärnverksamhet. Dessutom glömmer många att även den dagliga resan som arbetstagare gör för att ta sig till och från jobbet räknas som transport.  

Ett annat särdrag hos transportbranschen är att den består av många små aktörer.

Företags värdekedjor är också sammanlänkade av transporten men den får dem också att överlappa varandra. Det leder till att ansvaret för en säker transport riskerar att hamna mellan stolarna. Det skapar risken att de arbetsrättsliga villkor som företagen, eventuellt, ställer i sina avtal inte följs upp när underleverantörer i sin tur anlitar nya aktörer. 

Enligt aktörer vi har talat med ställer de mottagande företagen sällan krav på själva transporten, bara på varan som transporteras. 

Detta påverkar till exempel kör- och vilotider och hastighetshållning samt fordonens kvalitet och efterlevnaden av standarder för lastning, vilka är en grund för god trafiksäkerhet och förares hälsa. I en bransch där varje minut och krona räknas, tvingas företag konkurrera på pris och tidshållning. Företag som prioriterar arbetsmiljö för sina förare får i praktiken inga konkurrensfördelar, då, som sagt, få efterfrågar det, samtidigt som det innebär högre omkostnader för företaget. 

Den offentliga sektorn utsätter företag som erbjuder goda arbetsvillkor för osund konkurrens i sina upphandlingar rapporterade Riksrevisionen i sin granskningsrapport i augusti i år. De avslöjade att krav på arbetsrättsliga villkor ställs i endast hälften av upphandlingarna och att kraven följs upp endast i drygt 20 procent av fallen. 

Det är väldigt oroande att frågan inte getts mer fokus då många dödsolyckor sker i en upphandlad transport. Enligt djupstudien av 2019 års dödsolyckor utförde minst 52 procent av de som dog i tjänst en resa eller transport som var beställd av en annan part. Vad mera är, i en tredjedel av alla arbetsrelaterade trafikolyckor med dödlig utgång var en upphandlad transport involverad. 

De här siffrorna är slående med tanke på att det nuvarande rättssystemet och polisens norm, att endast se till förarens ansvar vid trafikolyckor, ofta lämnar arbetsgivaren utanför den juridiska processen. Därmed missas de förebyggande skyldigheter som precis utgör kärnan i arbetsmiljölagstiftningen. 

Trafiksäkerhet är en arbetsmiljöfråga som sträcker sig långt utanför företagens grindar. Av detta skäl inkluderar allt för få företag trafiksäkerhet i sina hållbarhets- eller arbetsmiljöstrategier, har vi konstaterat i en rapport 2025. Men lösningar finns. Och situationen kan bara bli bättre.   

Säkerhetskultur kan byggas med stöd av standarder som ISO eller Fair Transport-certifieringar, vilka alla kräver ett systematiskt arbete inom företagen. Ett annat exempel är FIA Road Safety Index som används av flera stora företag i Sverige. Med hjälp av indexet får företagen en bild av sitt nuläge, mäter sitt så kallade Safety Footprint, som kan beskrivas som deras inverkan på olyckor och dödsfall, sätter mätbara mål med syfte att övervaka och sträva efter en god trafiksäkerhet i hela värdekedjan. 

För att säkerhetskulturen inom företag och organisationer ska utvecklas och inkludera trafiksäkerhet krävs medvetenhet och dialog. Frågan bör lyftas på arbetsplatsen – både gällande anställdas resor och de transporter som möjliggör er verksamhet. Genom öppna samtal kan vi skydda våra kollegor. Och rädda liv.  

/Sanna Eveby, Maria Håkansson och Anne-Hélène Mai, Guidance to Zero AB