Tryggheten lockar i frihetens tid

Det är dags att göra upp med myten om unga som hoppjerkor, tycker Sofia Rasmussen, Rasmussen Analys, som ligger bakom rapporten Ungdomsfokus 2019. Ett ständigt byte av jobb är inget unga eftersträvar.

Istället är det gemenskap, trygghet och personlig utveckling som prioriteras. Den långvariga argumentationen för det fiffiga i att bli en projektnomad istället för en tråkig trygghetsnarkoman har uppenbarligen inte slagit igenom.

För några årtionden sen var det distansarbetet som skulle göra fasta jobb omoderna – ersatt av egenföretagande hemma, där man sålde sin kompetens eller typ egenodlad sallad via nätet. De nya bokstavs-generationerna y och z lanserades och tillskrevs moderna ideal, bl a en fäbless för mer tillfälliga jobb.

Nu förväntas gig-ekonomin växa, oklart hur mycket – jag har sett uppgifter om att varannan snart giggar. Det beror förstås på vad man menar – räknas konsulter med expertkunskaper in? Eller främst kurirer som levererar pizzor? Räknas de som extraknäcker ibland, eller de som lever på saken? Läs en intervju med en gig-vd här.

Det gemensamma för trenderna är att osäkerhet – eller frihet, beroende på synsätt – flyttas från arbetsgivare till individer. Såklart är det bra med fler extraknäck och pröva på-chanser, men människors behov av att planera livet framåt uppfylls knappast.

Är gig-prognoserna korrekta måste något göras åt arbetsmiljöansvar, arbetstider, pensioner, sjuk- och olycksfallsförsäkringar, sådant som det i Sverige finns en opinion för att reglera. Och de ungas längtan efter trygghet, utveckling – och banklån till bostad – kunna mötas.

Myndigheterna tycks inte ligga direkt i framkant här. Men kanske är arbetslivet mer stabilt – och nya trender påverkbara? Kollar man på andelen tillfälliga jobb, ligger den enligt SCB ganska stadigt: 16,4 procent 2010, 17,2 procent 2015, 16,6 procent 2019. Och en ny HR-utmaning sägs ju vara att få tag på rätt kompetens som stannar.