Utan kunskap sviks unga

Mitt första riktiga jobb var i en glasskiosk. Jag var 15 år gammal och glad över att få arbeta och tjäna egna pengar. Jag visste att jag skulle vara i tid, vara flitig och göra mitt bästa. Men jag visste nästan ingenting om arbetslivet – inte om mina rättigheter, inte om arbetsmiljö, inte ens att jag hade rätt till lön om kiosken stängde när det regnade. Och hur skulle jag ha kunnat veta det, för det var inget jag lärde mig i skolan.

Jag gick högstadiet och gymnasiet i Finland i slutet av 1990-talet, och jag kan inte minnas att vi någonsin fick någon undervisning om arbetslivets villkor. Det är länge sedan nu, men tyvärr ser det nästan likadant ut i Sverige i dag 30 år senare.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap konstaterade 2022 att elever i årskurs 7–9 får mycket begränsad undervisning om arbetslivsfrågor. På gymnasiet ser det bättre ut på de yrkesförberedande programmen, men på de högskoleförberedande programmen saknas det nästan helt.

Det betyder att många unga – precis som jag en gång – börjar sina första sommarjobb utan koll på till exempel arbetsrätt, säkerhet, skyddsutrustning, raster eller vad som är okej att kräva av en arbetsgivare.

Unga är sedan länge överrepresenterade i arbetsplatsolyckor. Det är allvarligt, men det är inte allt. Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket från i fjol hade mer än var tredje ung kvinna blivit utsatt för sexuella trakasserier de senaste tolv månaderna. Unga uppger också oftare än andra att de förväntas vara tillgängliga utanför arbetstid, och att det påverkar deras sömn och mående.

En ny dansk studie visar dessutom att unga som har upprepade sjukskrivningar under sitt första jobb oftare blir långtidssjukskrivna senare i livet. Det första mötet med arbetslivet spelar alltså större roll än vi kanske vill tro.

År 2020 föreslog Skolverket att arbetslivs- och arbetsmarknadsfrågor skulle tas bort ur kursplanen i samhällskunskap för årskurs 7–9. Förslaget möttes av hård kritik – inte minst från fackförbund som nästan missade möjligheten att yttra sig eftersom de inte ens fanns med på remisslistan. Lyckligtvis drogs förslaget tillbaka, men det säger något om hur lågt arbetslivskunskap fortfarande prioriteras i svensk skola.

Och samtidigt säger Skolverket att ämnet samhällskunskap är "överlastat", som om det hade varit rimligt att just unga människors trygghet och rättigheter i arbetslivet ska väljas bort.

I somras kom förslaget till regeringens nya arbetsmiljöstrategi. Skolans ansvar lyfts tydligt fram: ”Genom att redan i grund- och gymnasieskolan samt annan utbildning lyfta arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv kan en medvetenhet om betydelsen av dessa frågor stärkas tidigt hos elever och studerande.”

Det är ett efterlängtat klargörande. Vi kan inte längre acceptera att unga kliver ut på arbetsmarknaden utan ens grundläggande kunskap om sina rättigheter. Det handlar om att förebygga olyckor, men också om att förebygga ohälsa, utnyttjande – och framtida sjukskrivningar.

Att undervisa unga i arbetslivskunskap är inte ett "extra moment" i en redan full kursplan. Det är en investering i ett hållbart och rättvist arbetsliv, som det så vackert uttrycks i förslaget till arbetsmiljöstrategi. Jag hoppas att skrivelsen omvandlas till verklighet. För så länge som vi kastar ut unga i arbetslivet utan kunskap, så sviker vi dem.