Vem ska nu våga vara skyddsombud?

Regeringen vill undersöka hur man ska få fler skyddsombud oberoende av om de är med i facket eller inte. I mitten av september fick Arbetsmiljöverket uppdraget att utreda hur det ska gå till. Behovet av skyddsombud, som beskriver de risker som arbetstagarna upplever, och ställer krav på förbättringar, är enorm. Det inser man, då man läser artikeln Rapport: Fler förväntas dö av stress på jobbet, intervju med professor Bengt Järvholm, som publicerades i Allt om arbetsmiljö i våras.

Samtidigt diskuteras den tystnadskultur som råder. Ska vi få fler och modiga skyddsombud måste de känna trygghet i sitt uppdrag. Det kan de endast få, om de skyddas av en stark facklig organisation.

Under drygt 40 år har jag träffat kanske 100 000 skyddsombud, då jag som jurist föreläst för dem och forskat om deras rättsliga ställning. De har oftast varit fackligt anslutna, men också oorganiserade. Ett flertal har varit utsedda av arbetsgivaren, vilket är helt fel.

Förra året fick jag i uppdrag av Arbetsmiljöverket att läsa igenom 100 stycken ärenden, som hade samband med skyddsombud, som vänt sig till Arbetsmiljöverket med stöd av kapitel 6, paragraf 6a i  arbetsmiljölagen och begärt förbättringar av arbetsmiljön. Kraven hade samband med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Jag blev skakad över skyddsombudens hemska berättelser och imponerad av deras mod att våga kritisera sin arbetsgivare så starkt. Jag hoppas, att de har kvar sina jobb? Det var oftast kvinnor som tillhörde Kommunal som drev frågorna.

Skyddsombud utses enligt arbetsmiljölagen i första hand av en facklig organisation och dess representanter, som har kollektivavtal med arbetsgivaren. De omfattas då även av förtroendemannalagen, som ger skyddsombuden ytterligare ett stöd. Saknas kollektivavtal är det arbetstagarna som utser genom direktval.

Orsaken till att det i första hand är en facklig organisation som utser skyddsombud, är att den har lättare att organisera valet, har de bästa förutsättningarna att se till att skyddsombuden får utbildning, ledig tid och inte halkar efter lönemässigt på grund av uppdraget. Den fackliga organisationen ska också skydda skyddsombuden rättsligt. Det kan handla om att de hindras från att tidigt delta i planeringen av ändrad arbetsorganisation, om de riskerar omplacering eller sägs upp på grund av att de har stoppat ett arbete, vänt sig till Arbetsmiljöverket eller överklagat ett beslut.

Skyddsombudsuppdraget fyller en viktig samhällsfunktion. De är arbetstagarnas språkrör som syftar till att förebygga arbetsskador. En arbetsskada är en katastrof för individen socialt och ekonomiskt.  Arbetsskador är kostsamt för arbetsgivaren och försämrar dess good-will. Det utgör också en betydande kostnad för samhället i stort.

Frågan är: Hur ska oorganiserade skyddsombud våga ställa krav på en arbetsgivare, utan att riskera repressalier? Det är endast den fackliga organisationen, som i praktiken kan skydda dem. Vem ger skyddsombud utan facklig förankring stöd, om de hindras, omplaceras eller sägs upp på grund av uppdraget. Vid en tvist måste de själva betala sina rättegångskostnader, om de förlorar. Vem har råd till det?

/ Maria Steinberg ,docent i arbetsmiljörätt, författare till boken Skyddsombudsrätt.