Visselblåsare kan hota auktoritära chefer

Möjligheten att framföra synpunkter och kritik på arbetsplatsen är viktig av flera olika skäl, bland annat för att åtgärda brister i arbetsmiljön. Öppenhet ger också en god organisatorisk och social arbetsmiljö, samt stödjer lärande och utveckling. Motsatsen, att chefer inte lyssnar på synpunkter från arbetstagare tenderar att leda till ett tystnadsklimat, dålig arbetsmiljö, bristfälliga beslutsprocesser, missförhållanden och katastrofer.

Visselblåsare slår larm i syfte att skydda människor, samhället eller organisationen från skadliga aktiviteter. Ändå utsätts de inte sällan för repressalier. En förklaring, enligt forskning, är chefer som utgår från ett auktoritärt och hierarkiskt synsätt. Kritiska synpunkter från arbetstagare ses, utifrån detta synsätt, som ett hot mot chefers auktoritet och position. När synpunkter inte lyssnas på och kritiker utsätts för repressalier utvecklas ett tystnadsklimat på arbetsplatsen.

Det finns många olika former av repressalier. Isolering, det vill säga att visselblåsaren flyttas från sin arbetsplats till en annan lokal och därmed hamnar utanför gemenskapen är ett exempel. Andra är förtal, falsk ryktesspridning, överdriven övervakning samt indragna resurser. Visselblåsaren kan också fråntas arbetsuppgifter och stämplas som inkompetent.

Att utsättas för repressalier tenderar att ge negativa hälsoeffekter som ångest, rädsla, sömnsvårigheter, högt blodtryck, depression, självmordstankar och behov av hjälp från psykolog. Hälsoproblemen orsakade av repressalierna används inte sällan av chefer i organisationen för att misskreditera visselblåsaren, vilket en studie från 2019 visar. 22 visselblåsare i Europa och USA har intervjuats, bland annat bankanställda som avslöjat korruption. Visselblåsarna, som på olika sätt har tvingats lämna organisationen, känner sig utsatta och med dalande självförtroende drabbas de av olika mentala problem. Cheferna hävdar då att visselblåsaren inte är mentalt frisk och cheferna har därför ingen tilltro till dennes synpunkter. Visselblåsaren inser att hens mentala hälsoproblem kan användas som ett vapen mot hen och försöker dölja problemen för att inte ytterligare skada sitt rykte.

När arbetstagare som framför sakligt grundad kritik mobbas av chefer skapas ett tystnadsklimat. Om en ledare tidigt bestämmer riktningen i en beslutsprocess och hindrar dialog i gruppen leder det till undermåliga beslut. Ett exempel är det misslyckade försöket att införa IT-systemet Millennium i Västra Götalandsregionen. Arbetstagare upplevde att de inte fick gehör för sina synpunkter, till exempel att patientsäkerheten inte kunde garanteras, och att det var svårt att föra öppna diskussioner på möten.

Det finns en hel del att lära från forskning om hållbart arbetsliv och lärande organisationer för att skapa hälsosamma och innovativa verksamheter. Personalens delaktighet i utveckling av verksamheten ger inte bara direkt positiva effekter för verksamheten utan är också hälsofrämjande genom att delaktighet resulterar i lärande och inflytande. Friska organisationer behöver utrymme för öppna kritiska diskussioner.

/ P-O Börnfelt doktor i arbetsvetenskap, författare och föreläsare, aktuell med sin nya bok Visselblåsande och kritik på arbetsplatsen: Från tystnadsklimat till dialogklimat.