Återhämta under arbetsdagen

Vad är egentligen återhämtning under arbetsdagen och hur kan vi få till det? Det har forskaren Lina Ejlertsson undersökt, dels i sin avhandling som lades fram 2021, dels i pågående forskning om ledarens roll för att skapa återhämtning på arbetsplatsen.

Då, 2013 när hon startade sin forskning, var forskningsläget tunt.

– Det pratades om vikten av att återhämta sig för att orka jobba, men fokus låg på sömn, kost och andra fritidsrelaterade aktiviteter. Det där tyckte jag var spännande. Varför pratar vi inte mer om återhämtning medan vi jobbar?

Lina Ejlertsson

Lina Ejlertsson började sin forskning med att kartlägga begreppet återhämtning. Är det samma saker som påverkar återhämtningen på jobbet som på fritiden och vilka förutsättningar krävs för att återhämtningen ska bli av? I resultatet framträdde tre tydliga områden som måste fungera: gemenskap, variation och hanterbarhet i arbetet.

– Vi har kunnat se i forskningen att gemenskapen på arbetsplatsen och en trygg relation till sina arbetskamrater är väldigt viktigt för att individen ska få förutsättning till återhämtning. Har vi en arbetsplats där sammanhållningen inte fungerar och gemenskapen inte är bra då är det väldigt svårt att göra hälsofrämjande insatser.

Hanterbarhet handlar om kontroll i arbetssituationen, att man vet vad man ska göra, har rätt resurser för att utföra det, blir lyssnad på och kan påverka. Variation handlar om att variera platsen vi jobbar på men också byte av arbetsuppgifter.

– Detta behöver vi få upp ögonen mer för. Efter ett möte så kanske jag är kognitivt och socialt dränerad, då ska jag inte gå direkt in i ett liknande möte där jag använder samma resurser. Grunden i återhämtning är att göra tvärtemot vad jag precis gjorde.

Lina Ejlertsson kunde i sina resultat se en faktor som stack ut som särskild viktig: reflektion.

– Reflektionen spelar stor roll, både på egen hand och tillsammans med andra. Genom att reflektera över vad vi gjorde, vad som hände, vad vi kände och vad man vill göra annorlunda nästa gång, hjälper det hjärnan att färdigställa arbetsuppgiften och lägga undan den. Det är en jätteviktig aspekt ur ett återhämtningsperspektiv.

Att reflektera tillsammans har delvis en annan funktion, förklarar Lina Ejlertsson. Den hjälper oss att skapa sammanhållning som i sin tur blir viktig för återhämtning.

– Reflektion tillsammans skapar förståelse för andra, gör att vi kan stötta varandra, bolla och utvecklas som grupp.

Hur ska vi då få i gång återhämtade aktiviteter på arbetsplatsen? Börja med att ge kunskap om vad återhämtning är, råder Lina Ejlertsson.

– Vi behöver få bättre förståelse för vad återhämtning faktiskt innebär. Vi har inte ett batteri som går upp och ned utan många olika batterier. Och vi fungerar olika. Du och jag kan sitta i samma möte, den ena kan känna sig socialt dränerad efteråt och den andra att hen vill fortsätta prata. Två helt olika reaktioner på samma situation. Att få ut den kunskapen tror jag skulle förändra mycket.

När återhämtningsaktiviteter ska införas på en arbetsplats behöver förståelse skapas.

– Reaktionen hos medarbetarna kan vara, varför ska vi göra detta i en redan hårt pressad arbetsvardag? Vi måste börja med att prata om varför vi vill göra detta.

Och det går inte att ha en modell som rullas ut på arbetsplatsen där alla ska göra likadant, betonar Lina Ejlertsson.

– Det är viktigt att vi ser till individuella behov, gruppdynamik men också arbetsplatsens förutsättningar.

Prata med medarbetarna, analysera behovet, råder hon och ger exempel från hemsjukvården som skulle ordna hälsofrämjande aktivitet i form av en gemensam promenad.

– Det föll ut helt fel. Gruppen cyklar runt till sina brukare hela dagen. När de kommer tillbaka vill de bara sitta ner. När de i stället anordnades en gemensam mindfulness föll det väl ut.

Tydliga ramar från arbetsgivaren om vad som är okej på arbetsplatsen kopplat till återhämtning är särskilt viktigt, ser Lina Ejlertsson i sin senaste forskning. Ledarens roll som förebild spelar stor roll.

– Det blir ett stort hinder om medarbetaren upplever att det inte är okej med återhämtningsaktiviteter.

Lina Ejlertsson är medveten om att tiden kan vara knapp på många arbetsplatser men betonar att man kan åstadkomma mycket med små steg. Ett stort missförstånd är ofta att man tror att återhämtningsinsatserna måste vara stora för att ge effekt. Hon lyfter fram betydelsen av mikropausen, att rulla tillbaka axlarna, se ut genom fönstret, andas.

– Även om du till exempel går från en patient till en annan, kanske man ändå kan hinna ta tre djupa andetag innan du öppnar dörren och går in. Vi vet i forskningen att det faktiskt kan göra skillnad för energinivån. Sedan kan vi inte överleva på mikropauser, vi behöver längre stunder också. Arbetsgivaren måste ge förutsättningar men det handlar också om hur vi ser på det. Även om man har en styrd arbetsvardag så kan man göra mycket.

I sin forskning såg Lina Ejlertsson fina resultat även på relativt små insatser.

– Ja, det finns ont om resurser inom många kontexter men vi behöver förstå att släcka bränder inte fungerar, utan vi ser i forskningen vilka fantastiska resultat det får på både kort och