Forskaroro: Vi vet inte varför malignt melanom ökar

Det finns de som dör i cancer efter att ha arbetat i solen. Världshälsoorganisationen WHO och Internationella arbetsorganisationen ILO släppte 2023 en rapport som visar att ett av tre dödsfall i så kallad icke-melanom hudcancer, alltså skivepitelcancer och basalcellscancer, globalt är kopplat till arbete i solen.

Samtidigt konstaterar organisationerna att dödsfall som orsakas av oskyddad exponering för solens ultravioletta strålning i arbetet i stor utsträckning är möjliga att förebygga genom kostnadseffektiva åtgärder.

– Det är brådskande att regeringar, arbetsgivare, arbetstagare och deras representanter samarbetar för att minska den arbetsrelaterade risken för UV-exponering, sa Gilbert F. Houngbo, generaldirektör för ILO, när rapporten släpptes.

Men han tillägger:

– I Sverige har vi inte diskuterat utomhusarbete och solstrålning så jättemycket, konstaterar professor emeritus Bengt Järvholm.

Tillsammans med en kollega har han skrivit en kunskapsöversikt om arbetsrelaterad hudcancer som publicerades i fjol. En av studierna som lyfts i översikten är en WHO-rapport från 2021 som visar att det finns tillräckliga bevis för ett samband mellan utomhusarbete och skivepitelcancer, men begränsad evidens för ett samband mellan insjuknande i malignt melanom och utomhusarbete.

Inte heller studier från Sverige och från övriga nordiska länderna har kunnat visa en förhöjd risk för malignt melanom vid utomhusarbete, enligt Bengt Järvholm.

Hans rapport syftar till att ge kunskap om hur man bäst kan förebygga arbetsrelaterad hudcancer, både malignt melanom och skivepitelcancer. Enligt kunskapsöversikten utsätts exempelvis takläggare, asfaltarbetare, byggarbetare, vägarbetare och jordbruksarbetare för mest UV-strålning.

I Finland har också forskare visat att en utomhusarbetare i medeltal exponeras för fyra gånger mer strålning än en inomhusarbetare, men att det kan uppgå till tio gånger mer beroende på hur mycket man vistas utomhus på sin fritid.

Också Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm, CAMM, klassar utomhusarbetare som en riskgrupp på grund av att de oftare än befolkningen i allmänhet vistas i solljus och därmed i högre grad utsätts för UV-strålning. Nu är CAMM i startgroparna med ett europeiskt projekt där man mäter bland annat hur mycket UV-strålning utomhusarbetare utsätts för.

Även om forskarna ännu inte vet så mycket om kopplingen mellan utomhusarbete, UV-strålning och olika former av cancer så vet de hur de olika cancersjukdomarna drabbar. Solens UV-strålning kan orsaka tre olika typer av hudcancer: skivepitelcancer och basalcellscancer, alltså så kallad icke-melanom hudcancer, samt den allvarligare cancerformen malignt melanom. Skivepitelcancer och basalcellscancer drabbar de yttersta hudlagren, ofta i ansiktet, men sprider sig sällan och har låg dödlighet. Ofta kan cancern opereras bort, enligt Bengt Järvholm.

– Det finns tydliga studier som visar att cancerrisken i de yttre hudlagren beror på hur länge och mycket man utsätts för UV-strålning. Den totala mängden UV-strålning spelar mest roll.

Människor är också olika känsliga för UV-strålning beroende på hudfärg.

Malignt melanom är allvarligare, eftersom den kan sprida sig till andra delar av kroppen genom metastaser. Det är också en av de cancerformer som ökar mest. Män får oftare än kvinnor cancern på huvudet och bålen, medan kvinnor oftare får sjukdomen på underbenen.

– Sambandet mellan hur mycket strålning man har fått och hur det har fördelats över tid är föremål för diskussion. Länge har man ansett att det kan vara farligare att utsättas för höga doser under en kortare tid än samma mängd strålning under längre tid, förklarar Bengt Järvholm.

Han påpekar att runt 500 människor årligen dör i Sverige i malignt melanom. Också unga i yrkesaktiv ålder drabbas, till skillnad från skivepitelcancer som främst drabbar äldre.

– Det är bekymmersamt att malignt melanom ökar. Vi vet inte vad ökningen beror på.

I Sverige finns det inga specifika föreskrifter i arbetslivet som berör solens UV-strålning, och inte heller några gränsvärden. I exempelvis Tyskland har man satt en gräns på en årlig genomsnittlig dos. Om en arbetstagare utsätts för mer strålning än så, ska tyska arbetsgivare ta till åtgärder för att förebygga risken för hudcancer vid utomhusarbete. Men Bengt Järvholm tror inte att gränsvärden för exponering från solens UV-strålning skulle få någon större effekt.

– Det blir fyrkantigt att jobba mot ett gränsvärde.

På vilket sätt då?

– När det gäller cancer vet vi inte exakt risken vid olika doser. Även en liten dos skulle kunna orsaka cancer.

I stället för lagstiftning anser han att det snarare handlar om att det behövs kunskap hos både arbetstagare och arbetsgivare.

Det finns ändå en positiv aspekt:

– Det är förhållandevis enkelt att skydda sig. Normala arbetskläder funkar och bygger man under tak har man infört ett bra skydd.

Däremot är Bengt Järvholm mycket tveksam till solkräm som han anser högst får vara ett komplement till klädsel. Han befarar också att solkräm invaggar i falsk säkerhet. Enligt Bengt Järvholm finns det inga bra studier som visar att solkräm skyddar på ett effektivt sätt mot hudcancer.

– Solkräm kan naturligtvis skydda mot brännskador, men då ska man också förstå att det krävs mycket solkräm och att man lägger på mer varannan timme.