Forskare vill se nytt fokus inom belastning
ERGONOMI Variera arbetsbelastningen i stället för att ta bort det som är tungt och repetitivt. Det betonade forskare under ett seminarium på Arbets- och miljömedicin i Uppsala.
Text : Elsa Frizell
Publicerad: 2023-09-11
På tvätteriet i Ockelbo tvättas 20 ton tvätt dagligen. Det är tungt och repetitivt och flera i personalen hade drabbats av belastningsskador. I ett projekt tillsammans med Gävle Högskola mättes belastningen i de olika arbetsmomenten, arbetsgrupperna gjordes om och arbetsrotation infördes. Ett år efter kunde man se bättre hälsa och arbetsmiljö. De flesta i personalen rapporterade att man föredrog arbetssättet och företaget märkte att man lättare kunde hålla produktionen i gång även om viss personal var frånvarande eftersom fler kunde de olika momenten.
Detta är preliminära resultat från Högskolan i Gävle som presenterades av Jennie Jackson, universitetslektor vid Högskolan i Gävle på ett seminarium som arrangerades av Arbets- och miljömedicin i Uppsala den 8 september. Projektet är ett exempel på det forskarna kallar Guldlocksprincipen.
Belastningsergonomi har traditionellt sett fokuserat på att ta bort eller minska fysiska belastningar i arbetet. Men i stället vill forskarna bakom Guldlocksprincipen att arbetet ska utformas så att det ger rätt balans mellan belastning och återhämtning. Den som har tung belastning ska under dagen variera med lättare belastning. Den som har lätt belastning, till exempel stillasittande kontorsarbete, ska variera med arbetsmoment som belastar kroppen. Det kan alltså vara nödvändigt att öka belastningen. Variationen förbättrar hälsan eftersom vi behöver både rörelse och vila.
– I stället för att fokusera på att ta bort det negativa kan detta leda till positiva effekter på hälsan. Målet är samma för alla yrken. Alla ska nå fram till samma ”just right” kombination av belastning, sa Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsergonomi vid Högskolan vid Gävle vid seminariet.
Forskningen om Guldlocksprincipen är ännu ung men på seminariet lyftes att denna syn på belastning skulle kunna innebära ett paradigmskifte i synen på arbetshälsa.
Svend Erik Mathiassen gav tre sätt som variation i arbetet kan åstadkommas på:
- Ändra enskilda arbetsuppgifter. För en kontorsarbetare som sitter kan det innebära ett ståskrivbord.
- Ändra tidsförloppet av arbetsuppgifter. Till exempel ändra hur länge man sitter och står vid sitt skrivbord.
- Tillföra nya arbetsuppgifter. Till exempel ge kassapersonal uppgifter att ta hand om varor.
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
