Gott om hinder när regler ska följas
REGELVERKET Sverige har starka arbetsmiljölagar – men ändå haltar det praktiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. En ny forskningsöversikt visar varför.
Text : Jonna Söderqvist
Publicerad: 2025-09-22
Trots att Sverige har ett av världens mest utvecklade regelverk inom arbetsmiljöområdet är det långt ifrån självklart att reglerna får genomslag på arbetsplatserna. En ny kunskapssammanställning visar att det är många faktorer som avgör om regelverken får genomslag i praktiken. Det handlar om allt från hur inspektioner på arbetsplatserna görs till ledarskapets prioriteringar, organisatoriska resurser och hur tydliga rollerna i arbetsmiljöarbetet är.
– Det är helt avgörande att det finns en vettig reglering, men också ett välutvecklat system för att stödja arbetsplatserna, säger Christian Ståhl, professor i sociologi vid Linköpings universitet.
Han har tillsammans med två kollegor vid Linköpings universitet gjort en kunskapssammanställning om när regler ska bli praktik, på uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak. Studien bygger på europeisk forskning, med särskilt fokus på nordiska förhållanden.
Sverige och de andra nordiska länderna har en lång tradition av omfattande arbetsmiljöreglering och har ofta legat före EU-lagstiftningen. Det har gjort det lättare för länderna att införa EU-direktiv på arbetsmiljöområdet.
– Det i sig är ett tecken på att regler är viktiga. Arbetsplatserna i de nordiska länderna är bättre på att hantera den här typen av frågor, säger Christian Ståhl.
Samtidigt räcker det inte med god lagstiftning.
– Resurserna för inspektioner är inte stora, vilket blir problematiskt. Om vi inte kan följa upp lagen, vet vi inte heller om den efterlevs, säger han.
Studien visar nämligen att inspektioner och kontroller har påtaglig betydelse för arbetsmiljöarbetet. Inspektionerna kan påverka vad arbetsgivare gör och skapa tryck att leva upp till lagens krav, och hjälpa arbetsplatserna att förstå och tolka regelverket.
I en jämförelse mellan Sverige och Danmark framkommer att ett mer rådgivande tillvägagångssätt var vanligare i Sverige.
– Vi har en tradition av rådgivande och konstruktiv inspektionsverksamhet. Inspektioner handlar inte bara om att utfärda sanktioner mot arbetsplatser, utan också om att hjälpa arbetsplatserna att se till att man uppfyller villkoren på ett bra sätt, säger Christian Ståhl.
Den typen av inspektioner var mer uppskattade av arbetsgivare, och svenska arbetsplatser upplevde att de fick bättre hjälp, visar kunskapssammanställningen.
Biträdande professor Daniel Lundqvist, även han vid Linköpings universitet, är en av medförfattarna till kunskapssammanställningen. Han har i ett separat forskningsprojekt analyserat den svenska arbetsmiljölagen närmare. I det projektet har forskarna följt elva olika organisationer – från tillverkningsindustri till kommunal verksamhet – för att undersöka hur arbetsplatserna hanterar arbetsmiljöreglerna i praktiken. Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka, men det sker ofta utan tydliga ramar, enligt studien. Det saknas till exempel specificeringar i regelverket om vem som ska samverka kring vad, och under vilka förutsättningar.
– Det finns ingen tydlig arbetsbeskrivning för vad ett skyddsombud eller arbetsmiljöombud ska göra. Deras roll varierar mycket mellan organisationer, säger Daniel Lundqvist.
Forskarna föreslår att begreppet samverkan förtydligas på policynivå, bland annat i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Likaså anser forskarna att fler aktörer, som skyddsombud och chefer på olika nivåer, och deras olika förutsättningar borde inkluderas i regelverken. I dag nämns kunskap och rutiner, men forskarna önskar att också tid, stöd, budget och mandat skulle införas.
Ett annat mönster som återkom var att arbetsmiljöarbetet ofta drivs längs två parallella spår: på strategisk nivå utformas policyer, årshjul och riktlinjer, ofta av hr tillsammans med ledning, medan arbetet omsätts i praktiken av chefer och skyddsombud på operativ nivå. Men kopplingen mellan dessa nivåer brister ofta.
– Vi såg att den strategiska delen och operativa delen inte alltid talar med varandra, säger Daniel Lundqvist.
Han menar att den bristande kommunikationen mellan de olika nivåerna gör arbetsmiljöarbetet svårare.
Flera faktorer på organisationsnivå påverkar hur arbetsmiljöregler efterlevs. Forskarna lyfter särskilt fram att höga produktionskrav och högt tempo ofta konkurrerar ut arbetsmiljöfrågor.
– Nästan alla chefer vi intervjuade återkommer till tid och prestationskrav. Många chefer prioriterar prestationskravet, säger Daniel Lundqvist.
I forskningen blev det tydligt att ledarskapet är viktigt, och i synnerhet chefers kunskap om arbetsmiljöregler och systematiskt arbetsmiljöarbete är en nyckelfaktor.
– Utbildning av chefer har goda effekter på arbetsmiljöarbetet, säger forskarkollegan Christian Ståhl.
Ofta kan det vara oklart vem i organisationen som ansvarar för att följa reglerna. I vissa verksamheter är det hr som driver arbetsmiljöfrågorna, medan andra har särskilda avdelningar för hälsa och säkerhet.
– I grunden handlar det om att arbetsmiljöarbetet inte gör sig självt, utan att man har policyer och rutiner för det, säger Christian Ståhl.
FÖRVERKLIGA REGLERNA
Tydlig ansvarsfördelning.
Se till att det finns någon som faktiskt har ansvar – annars riskerar arbetsmiljöreglerna att hamna mellan stolarna.
Satsa på chefers kunskap.
Chefer har en nyckelroll i arbetsmiljöarbetet. Om de saknar kunskap faller ansvaret lätt tillbaka på hr.
Tänk långsiktigt – också ekonomiskt. Det är svårt att räkna på vad ett förebyggande arbetsmiljöarbete ger, men satsningar minskar risken för sjukskrivningar, uppsägningar och personalomsättning.
Källa: Christian Ståhl
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
