Hälsan hotas på metallåtervinningen

Banbrytande svensk forskning visar att anställda inom metallåtervinning arbetar i en kraftigt dammig miljö med höga halter av metaller i luften. Spåren syns tydligt i kroppen: över 90 procent av de undersökta arbetstagarna hade förhöjda nivåer av minst sex olika metaller i blodet.

– Det finns fortfarande skitiga industrier, som har glömts bort, säger Karin Broberg, professor i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet och Karolinska institutet.

Karin Broberg. Foto: Åsa Hansdotter/Lunds universitet

Återvinning är en nyckel i den gröna omställningen och branschen väntas växa kraftigt de kommande åren. Samtidigt har arbetsmiljöriskerna länge varit en blind fläck. När Karin Broberg och hennes forskarkollegor besökte återvinningsanläggningar runt om i landet möttes de på vissa håll av en arbetsmiljö som fick dem att häpna.

– Oj, är det här 2024? Arbetsmiljön är en av de tuffare i Sverige, säger hon.

Karin Broberg leder forskningsprojektet Green Metal Waste, där forskare vid Karolinska institutet tillsammans med flera arbets- och miljömedicinska kliniker har kartlagt arbetsmiljön vid 13 svenska företag som hanterar metall- och elektronikavfall. Totalt har 139 anställda deltagit i studien genom luftmätningar samt blod- och urinprov.

Till skillnad från många tidigare studier har forskarna tagit ett helhetsgrepp på vad arbetarna i branschen utsätts för – både i den kemiska och den fysiska arbetsmiljön – snarare än enskilda risker. Det gör kartläggningen unik.

Resultaten är oroväckande.

– På vissa håll är det väldigt höga halter av damm, och man går över gränsvärdet för både damm och vissa metaller. Det är något man måste ta tag i, säger Karin Broberg.

Både de som sorterade och bearbetade återvinningsavfallet var kraftigt utsatta för metalldammet, men också de som skötte underhållet, som städning.

För 14 procent av deltagarna i studien överskreds gränsvärdet för hur stora mängder damm arbetstagarna andas in, och för 9 procent överskreds gränsvärdet för bly i luften.

Bly är vanligt i metallåtervinningen, och en av de giftigaste metallerna för män, kvinnor och foster. Bly kan till exempel redan vid mycket låga doser ge skador på nervsystemet och påverka blodtrycket.

– Gamla 'bovar' som just bly, kadmium och kvicksilver kommer tillbaka i återvinningen. Samtidigt exponeras arbetarna för nya metaller som nickel och kobolt, som används i moderna batterier, säger Karin Broberg.

För många av de nyare metallerna saknas både gränsvärden och kunskap om långsiktiga hälsoeffekter.

I vissa arbetsmoment, framför allt vid sortering och bearbetning av metallavfall, överskreds även gränsvärden för arsenik, koppar och antimon – ett ämne som bland annat används i flamskydd och bromsbelägg.

Forskarna såg också stora brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Dammiga arbetsmoment kapslades ofta inte in, ventilationen var bristfällig och punktutsug, som suger upp till exempel dammet där det uppstår, användes sällan – trots att de visade sig minska exponeringen tydligt. Likaså fanns det brister i hur utrymmena städades.

Mer än hälften, 66 procent, använde inte heller andningsskydd. Av dem som använde andningsskydd använde bara 9 procent skydden på ett korrekt sätt.

Föga överraskande, återspeglades den höga exponeringen i arbetsmiljön i de biologiska proverna. Över 90 procent av de anställda hade förhöjda nivåer av minst sex metaller i blodet jämfört med en kontrollgrupp. Nästan var femte arbetstagare hade förhöjda halter av fler än tio metaller samtidigt.

– Frågan är vad mixen av metaller betyder för toxiciteten, men vi håller på att analysera det nu, säger Karin Broberg.

Sedan tidigare är det känt att flera metaller kan orsaka inflammation i kroppen som i sin tur kan kopplas till hjärt-kärlsjukdomar, påverka hormonsystemet, störa nervsystemet och skada cellernas proteiner.

Under de kommande åren skärps reglerna för flera metaller. Arbetsmiljöverket sänker bland annat gränsvärdet för bly i luften och kommer stegvis att halvera det tillåtna gränsvärdet för bly i blodet, med fullt genomslag 2029.

När forskarna besökte arbetsplatserna och träffade anställda framkom det att en del är extra sårbara, exempelvis på grund av sjukdomar eller språksvårigheter. Varför?

– Det är människor som i viss mån har nedsatt arbetskapacitet och inte har den starkaste arbetarrösten, säger Karin Broberg.

Forskarna hoppas att deras resultat ska bidra till att arbetsmiljöfrågorna prioriteras i takt med att den gröna omställningen tar fart. Forskarna har återkopplat resultaten till företagen, och flera av dem har tackat ja till uppföljande mätningar.

– Återvinningsarbetarna är hjältar. De tar hand om de ämnen som måste återvinnas för att samhället ska fungera och för att miljön ska skyddas. Då är det rimligt att de inte ska behöva betala priset med sin hälsa, säger Karin Broberg.