Kompetensbrist i företagshälsan
TEAM Företagshälsovården i Sverige lider av svagt lagstöd, brist på specialistkompetens och otydlig upphandling. Det gör att dess förebyggande potential ofta blir oanvänd – trots att arbetsrelaterad ohälsa ökar, konstaterar forskaren Anna-Karin Mouazzen.
Text : Jonna Söderqvist
Företagshälsovården ska fungera som expertresurs för arbetsplatser och bidra till bättre arbetsmiljö. Men så blir det inte alltid, konstaterar forskaren Anna-Karin Mouazzen vid Örebro universitet. Hon har studerat teamarbete inom företagshälsovården i sin avhandling som kom i somras.
I teamen arbetar till exempel sjuksköterskor, läkare, ergonomer, fysioterapeuter, beteendevetare och arbetsmiljöingenjörer.
– Arbetsmiljön är komplex, och därför behövs en bred kompetens. Ingen person eller profession kan ha hela bilden, därför behöver man arbeta i team, säger Anna-Karin Mouazzen som själv är specialistsjuksköterska i företagshälsovården och har där i två år.
Hennes forskning visar att flera av dem som arbetar inom företagshälsovården saknar specialistutbildning inom området. I till exempel Finland finns det lagkrav på specialisering för dem som jobbar inom företagshälsovården, men i Sverige finns inga liknande krav. Till exempel bland beteendevetarna och psykologerna, som ingick i studien, var det bara 17 procent som specialiserat sig på företagshälsovård – något som överraskade Anna-Karin Mouazzen. Det betyder att anställda inom företagshälsovården kan sakna grundläggande kunskap om till exempel arbetsmiljölagar, gränsvärden, exponeringar och psykisk ohälsa kopplad till arbetslivet.
I sin avhandling visar hon hur avsaknaden av rätt kompetens påverkar det multiprofessionella samarbetet negativt.
– När kollegerna i företagshälsovården inte har specialistkunskapen kan de inte delta på samma sätt i teamsamverkan, säger hon.
För att kunna vara en del i teamet behöver en anställd i företagshälsovården veta vad uppdraget går ut på och vilken evidens som finns för olika insatser, vad lagstiftningen säger och känna till kundens verksamhet, enligt Anna-Karin Mouazzen.
Samtidigt som vissa saknar relevant kompetens, används andra resurser ineffektivt. Anna-Karin Mouazzen pekar på att företagssköterskor, som har kunskap att göra arbetsplatsutredningar och jobba på organisationsnivå, i stället får ägna sig åt rutinmässiga hälsoundersökningar.
– Hälsoundersökningar som inte leder vidare gör nästan ingenting för arbetsmiljön, säger hon.
Enligt arbetsmiljölagen ska företagshälsovården vara en oberoende expertresurs. Men om anställda inom företagshälsan saknar specialisering inom arbetsmiljö och hälsa kan det vara svårt.
– Att vara en oberoende expertresurs innebär att inte ta ställning för vare sig arbetsgivare, även om de betalar för tjänsterna, eller för arbetstagarna. Arbetet utgår från evidensbaserad praktik och den lagstiftning som gäller, säger Anna-Karin Mouazzen.
Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare se till att ”den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå”. Vad det innebär i praktiken är dock upp till den som upphandlar tjänsten. Det leder till stora variationer i innehåll och kvalitet.
– Det är tråkigt att man inte har ett större lagstöd, säger Anna-Karin Mouazzen.
Hon menar att det ställs höga krav på upphandlare att veta vilken kompetens och vilka insatser som behövs. Samtidigt är företagshälsovård inte ett namnskyddat begrepp, vilket gör det möjligt att kalla sig företagshälsovård utan att uppfylla särskilda kriterier.
Dessutom är tillgången till företagshälsovård ojämlik, visar Arbetsmiljöverkets statistik. Cirka 60 procent av de anställda har företagshälsovård, men bara en tredjedel har tillgång till välfungerande företagshälsovård, enligt branschens egen uppskattning.
Men närmare 40 procent av alla anställda är helt utan företagshälsovård i dag, och ungefär hälften av dem arbetar i företag med mindre än 50 anställda.
– För att komma framåt måste vi våga se hur ojämlik företagshälsovården är i dag.
I sin forskning såg hon att företagshälsovården inte lever upp till sin fulla potential, utan att det brister i flera led. Anna-Karin Mouazzen betonar att företagshälsovården har en viktig roll både för arbetsmiljön och arbetshälsan.
– Den har stor betydelse i de sammanhang där arbetsgivaren själv inte har kunskap om till exempel exponeringar som anställda har, säger hon.
Företagshälsovårdens styrka är att kunna jobba på individ-, grupp- och organisationsnivå. Men om fokus förblir på individen, så leder det till att problem på organisatorisk nivå inte upptäcks, anser Anna-Karin Mouazzen.
Hon hoppas att hennes avhandling ska bidra till att sätta ljuset på det hon ser som en underutnyttjad samhällsresurs. Hon menar att det är hög tid att ge företagshälsovården tydligare ramar och höja kraven på kompetens.
– Företagshälsovården är osynlig i vårt land, men den finns för att ingen ska bli sjuk och eller dö av arbetet, säger forskaren Anna-Karin Mouazzen.
UPPHANDLA BÄTTRE
Ta reda på vilken kompetens arbetsplatsen behöver och vad företagshälsan som lämnar anbud kan erbjuda.
Använd den kompetens som finns i företagshälsovården. Långvariga och trygga relationer mellan arbetsgivare och företagshälsa leder till friskare arbetsplatser.
Läs på inför upphandling på Sveriges företagshälsors webbplats, foretagshalsor.se
Källa: Anna-Karin Mouazzen
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
