Lyft hellre tungt på fritiden

För att få koll på hur farligt det är med tungt fysiskt långvarigt arbete och få kunskap om hur riskerna kan förebyggas har Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, låtit flera forskare gå igenom redan publicerade vetenskapliga artiklar. I en av rapporterna som tagits fram har sambandet mellan det tunga arbetet och risken att dö eller bli sjuk i hjärt- kärlsjukdom analyserats.

Mikael Forsman Foto: Bildmakarna

– Det här med tungt arbete är faktiskt en stor risk. Vi hör ju mycket om dödsolyckor men det här är egentligen så mycket större, säger Mikael Forsman, professor i ergonomi och seniorforskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom rapporten.

Forskarna har använt artiklar från hela Norden för att få tillräckligt många artiklar och för att arbetsvillkoren i de nordiska grannländerna är mest lika de i Sverige. De hittade 16 artiklar som analyserade sambandet mellan tungt arbete och dödlighet oavsett dödsorsak och 23 som studerade sambandet mellan tungt arbete och risken att bli sjuk eller dö i någon form av hjärt- kärlsjukdom. Resultaten spretar. Risken att dö visade sig vara större bland dem som hade det tyngsta arbetet i fem av de 16 studierna, medan sex studier varken fann en lägre eller högre risk. Fyra studier visade också att det var lite bättre att ha ett fysiskt belastande arbete jämfört med att sitta stilla.

Även i de studier som analyserat riskerna kopplade till att bli sjuk eller dö i just hjärtkärlsjukdom fanns motstridiga resultat. Dock var det fler studier som fann en ökad risk att drabbas av kranskärlssjukdom om arbetet var tungt än som inte fann det.

Trots de motstridiga resultaten går det att dra slutsatsen att tungt arbete, som både kan vara upprepade tunga lyft och gång i trappor eller uppförsbackar, gör att människor dör i förtid, enligt Mikael Forsman.
– Det finns en klarlagd risk för män, dock inte för kvinnor. Vi ser också att de här resultaten är i linje med tidigare internationella forskningsöversikter.

Att det inte går att säga något säkert om risken för kvinnor beror inte på att de inte drabbas utan på att antalet kvinnor i studierna är för få, påpekar Mikael Forsman. Han ser också en svaghet i hur man delat in arbetstagarna i olika kategorier i studierna. Med bättre mätmetoder som exempelvis pulsmätare tror han också att resultaten hade varit tydligare.
– Nu uppskattar arbetstagarna ofta själva via enkäter hur tungt arbetet, är vilket gör att det inte går att säga om det i första hand är pulshöjande eller muskelkrävande. Om vi visste det skulle vi bättre kunna identifiera risker och sätta in rätt åtgärder för att förebygga hälsorisker.

I rapporten efterlyses också studier som även tar hänsyn till betydelsen av variation och pauser.

Genom att slå ihop de ingående studiernas resultat går det att dra fler viktiga slutsatser. En är att tungt arbete inte ger samma positiva hälsoeffekter som fysisk aktivitet på fritiden. Mikael Forsman talar om en paradox.
– Man skulle kunna tro att man blir lika stark av att arbeta tungt på jobbet som att träna tungt på fritiden, men så är det inte. På jobbet är det större risk att man under lång tid rör sig över sin egen kapacitet och att man bryter ner kroppen och överbelastar kärlsystemet.

Enligt Mikael Forsman beror det främst på bristen på återhämtning och därmed brist på uppbyggnad av kroppen under arbetsdagen. Många går också till arbetet och sina arbetsuppgifter även om de har ont. På fritiden kan individer däremot påverka sin egen situation och träna exempelvis knäna om axlarna gör ont.
– När man tränar på fritiden tränar man hårt en timme kanske och sedan vilar man och då byggs kroppen upp. Medan om man hade kört Vasaloppet varje dag då bryter det ned kroppen, förklarar Mikael Forsman.

Enligt rapporten kan otillräcklig återhämtning leda till inflammation i blodkärlen vilket i sin tur leder till ökad risk för åderförkalkning och hjärtsjukdom. Det är lite förenklat, hur tungt arbete är en risk för sjukdom och död.

En annan viktig slutsats är att risken med tungt arbete i hög grad påverkas av individens egen kapacitet. Insikten är viktig för hur tungt arbete bör organiseras. Mikael Forsman vill se större variation i det tunga arbetet och ge träning på arbetstid till fler yrkesgrupper än i dag.
– Jag har frågat vår städerska här på jobbet, som har ont i axlarna, om hon tränar på fritiden, men hon säger nej. Hon orkar inte.

Han påpekar också att arbetsuppgifter ofta är organiserade på gruppnivå och därigenom inte tar hänsyn till individens förmåga.

Hur stort problemet med tungt fysiskt arbete är i dag är svårt att säga. I en rapport från 2017 uppskattades att antalet dödsfall ligger runt 1 500 per år. En uppdatering från 2023 ändrade inte antalet. Enligt data från hälsokontroller, som rapporten refererar till, har en betydande andel av arbetsstyrkan i flera manuella yrken arbeten som kräver mer än 30 procent av arbetarnas maximala kapacitet. Enligt Mikael Forsman är det en tumregel som brukar användas som en nivå som inte bör överstigas.

I Danmark finns en lista över sådana yrken. För män återfinns bland annat yrken inom bygg och anläggning, målare och arbeten i skogen. För kvinnor hittas städare och arbeten i livsmedelsindustrin. I Sverige har Mikael Forsman tillsammans med några andra forskare i en studie visat att till exempel hemtjänstpersonal skulle kunna vara med på en sådan lista om individen har en låg kapacitet.

Mikael Forsman påpekar att det blir ännu viktigare att tänka på det tunga arbetet framöver.
– De yngre som kommer in på arbetsmarknaden är fysiskt svagare än tidigare. Vi höjer också pensionsåldern lika mycket för alla. En del yrkesgrupper, som montörer, fabriksarbetare, städare och styckare, hur ska de kunna jobba två år längre? Det undrar jag om politikerna har tänkt på.

Kan inte robotar hjälpa till med tunga lyft?
– Jo, det hoppas vi förstås. Men det beror också på hur arbetet organiseras och hur tempot och arbetsuppgifterna påverkas.

Ett av syftena med studierna var att sammanställa kunskap och det behövs, menar Mikael Forsman.

– Det viktiga är att det här når ut och att man börjar engagera sig på arbetsplatserna. Den här typen av långtidsexponeringar känner man dåligt till. De flesta tänker mest på det akuta som olyckor och akuta dödsfall.