Privatlivet måste också få plats

Läkare som upplever att det råder en obalans mellan arbetslivet och privatlivet har en högre risk att drabbas av utmattning. De riskerar också att vara mer missnöjda med sitt arbete och funderar oftare på att byta jobb. Det visar forskning från Karolinska Institutet, KI.

– Det här är viktiga resultat både utifrån risken för allvarliga och långvariga effekter för individerna, men också utifrån risken för både kompetens- och personalbrist inom hälso- och sjukvården, säger Britta Elsert Gynning, doktorand på enheten för arbetsmedicin på KI, och en av forskarna bakom studien.

Brita Elsert Gynning

Resultaten bekräftar tidigare forskning men ger säkrare svar på hur sambanden ser ut och vad som orsakar vad. Säkrare svar fås genom att det till skillnad från i tidigare studier ställs samma frågor vid två tillfällen.

– Har man bara ett insamlingstillfälle är det svårt att säga vad som är hönan och ägget. Nu, med två mätpunkter, kan vi visa att det är den här obalansen som leder till utmattning och inte tvärtom, förklarar Britta Elsert Gynning.

I studien fick 6 700 slumpvis utvalda läkare från både akutsjukhus och primärvård svara på frågor. Först 2021 och sedan ett år senare under 2022. Vid bägge tillfällena svarade 1 600 personer. De fick uppskatta sina symtom på utbrändhet, svara på hur arbetslivet påverkade privatlivet och gradera hur nöjda eller missnöjda de var med sin arbetsplats. Forskarna kunde visa att de som rapporterade obalans mellan arbete och privatlivet 2021 löpte högre risk att rapportera symtom på utmattning, missnöje med arbetet och tankar på att byta jobb. Ensamstående och läkare i början av karriären upplevde en högre risk för utmattning, enligt Britta Elsert Gynning.

– Du kanske ska påbörja din specialistutbildning samtidigt som du också får ditt första barn. Det är också väldigt stressigt att vara exempelvis AT-läkare, då är de nya i sin yrkesroll och tjänsten innebär att de ofta slängs in i nya sammanhang. Det finns en läkarbrist vilket kan leda till att juniora läkare får ta för stort medicinskt ansvar och att de ofta inte får det stöd som de behöver.

Vad vet ni om obalansen? Är det arbetslivet som inkräktar på privatlivet, eller hur ser det ut?

– Vi kollade även på om påverkan gick åt andra hållet, om privatlivet påverkade arbetslivet. Men vi såg inga sådana samband överhuvudtaget. Det är väldigt få studier som gör det.

Vad beror det på?

– Vi vet inte riktigt. Men i Sverige finns det en stark arbetskultur och det är vedertaget att man gör karriär. Läkaryrket är också prestigefyllt och det är en väldigt hierarkisk yrkesgrupp. Jag tror att den här effekten kan vara större bland läkare. Det är en yrkesgrupp där nog många anser att de behöver prioritera arbetslivet för att göra karriär och att det är enklare att anpassa privatlivet.

– Det ser ut som att läkare snarare jobbar mer över än gör som vi vet att sjuksköterskor gör – går ned i arbetstid för att klara av arbetet.

Britta Elsert Gynning tänker att arbetets vårdande karaktär också påverkar läkarnas val.

– Jag tror att läkare, av rena skuldkänslor och moraliska skäl, i många fall hellre ber en partner, familj eller vän att exempelvis hämta på förskolan än att skippa ronden eller nästa patient för att gå och hämta sitt barn i tid.

Hon tillägger:

– Men vi vet inte ännu hur det här mönstret ser ut för andra yrkesgrupper.

Arbetsgivare har ju krav på sig att anpassa en arbetsplats om en medarbetare faktiskt drabbas av utmattningssyndrom och det finns de som undrar hur mycket privatlivet påverkar. Hur ser du på det?

– Jag kan verkligen förstå den undran. Och jag blev chockad över att vi inte hittade några sådana samband överhuvudtaget. Men vi måste komma ihåg att det är viktigt att skapa möjlighet för läkare att kombinera arbetsliv och privatliv, oavsett vilken riktning obalansen går.

Forskarna ska fråga läkarna vid totalt fyra tillfällen och svaren från 2023 har hunnit analyserats. De visar på något lägre rapporterad obalans. Britta Elsert Gynnings tolkning är att sjukvårdens hårda belastning under covid-19 spelade en roll för de tidigare svaren.

– Men vi har fortfarande höga siffror för utmattning och missnöje och vi har också stora problem med arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården.

Även om Britta Elsert Gynning analyserat just läkarnas situation menar hon att det är rimligt att anta att liknande samband finns i andra yrkesgrupper. Hon påpekar att statistiska analyser är behäftade med osäkerhet och att det inte går att säga exakt hur stora effekterna är. Teorin om kopplingen mellan obalans och utmattning är dock vedertagen och i sin kommande avhandling kommer fler svar. I den besvarar hon samma frågor men för fler vårdyrken. Nu vill hon se mer forskning om vad som skapar obalans och ökar risken för utmattning, missnöje och jobbyte.

– Vi behöver ta reda på vad som funkar, vad som inte funkar och vad som måste göras. Implementeringsforskningen behöver prioriteras.

Britta Elsert Gynning tillägger:

– Det är viktigt att vi har ett privatliv. Det måste finnas anpassningsmöjligheter på arbetsplatserna. Sen förstår jag att det kan vara svårt om det är tjugo patienter som inte har fått någon hjälp. Då blir det nog ändå svårt för läkaren av rent moraliska och etiska skäl att lämna jobbet för att hämta sitt barn på förskolan.