Så skapas en bra start på jobbet

Vad är det jag ska göra? Vilka förväntningar finns på mig och vilka ska jag samarbeta med? Klarar jag det här? Är jag på rätt plats? Passar jag in? Frågorna kan vara många för den som är ny på jobbet, och forskning har sedan länge visat att det är en tuff situation att vara i.
– Vi vet att den första tiden på jobbet präglas av en stor osäkerhet och stress. Det är mycket tvivel kring den egna rollen, kompetensen och hur det ska fungera, säger Elin Frögéli, legitimerad psykolog och postdoktor på Karolinska institutet.

Hon är en av forskarna i det fleråriga forskningsprojektet Onboarding 2.0 på Karolinska institutet som pågått mellan 2019 och 2023. I projektet har forskarna studerat utmaningar och framgångsfaktorer vid introduktion av nya medarbetare i arbetslivet. För även om man länge känt till risker med en dålig introduktion så har det inte funnits så mycket konkreta forskningsresultat för vad som faktiskt fungerar. Och en bra start har visat sig ha betydelse. I tidigare studier har forskarna undersökt långsiktiga konsekvenser på en bra jobbstart.
– Vi har sett att om man i starten av det nya jobbet får en tydlig roll, över tid får hjälp att lära sig arbetsuppgiften, och om man blir inkluderad i arbetsgruppen, så minskar det risken att senare få symptom på stressrelaterad ohälsa.

Arbetstillfredsställelsen blir också större, prestationen högre och medarbetaren väljer att stanna. Introduktionens första tid har också samband med hur personen känner och mår flera år senare, visar forskningen.

Elin Frögeli. Foto: Anders Bäckström

I sina studier i projektet Onboarding 2.0 har forskarna kunnat se att det finns ett stort engagemang för en bra introduktion på arbetsplatsen bland chefer och hr.
– Det finns en stor insikt om att det är viktigt med introduktion, man vill stötta och man vill göra det bra och majoriteten ser att det är viktigt för verksamheten. Det svåra är just hur man ska göra.

Så hur ska det gå till? I projektet Onboarding 2.0 har forskarna i de olika delstudiernas resultat kunnat se ett mönster, och fem framgångsfaktorer träder fram som viktiga för en bra jobbstart. Till att börja med behövs en förståelse för den nya medarbetarens utmaningar. Och den förståelsen behöver vara förankrad på hela arbetsplatsen.
– Alla, från den högsta ledningen till den enskilda medarbetaren, måste ha förståelse för att det är tufft att vara ny och ha en attityd av att den första tiden för den nyanställda handlar om att lära.

Att ha en utsedd person, en sorts handledare, som har till uppgift att ta hand om den nya medarbetaren, är ytterligare en framgångsfaktor som forskarna identifierat.
– Vi ser att handledare är en väldigt viktig kugge men ser samtidigt att rollen som handledare inte alltid tycks prioriterad. Verksamheten tar i vissa fall inte jobbet på allvar och det ges inte rätt förutsättningar för att faktiskt stötta nyanställda på ett bra sätt.

En särskilt viktig uppgift för handledaren är att hjälpa den nya i lärandeprocessen. Arbetsplatsen behöver därför ge handledaren kunskap och tid att jobba tillsammans med den nyanställda, bland annat tid att ta till vara på vardagliga lärande situationer, betonar Elin Frögéli.

Uppföljningen är viktig.
– I början kan uppföljning varje dag vara bra, sedan glesas den ut men fortsätter förekomma. Det blir också ett sätt att påminna och kommunicera till den nyanställda att hen fortfarande är i ett lärande och signalera att det får ta tid, det är inte prestation från dag ett.

Elin Frögéli är medveten om att introduktionen inte alltid är förenlig med de produktionskrav som man har men betonar hur viktig den är att prioritera.
– Det är en god investering att lägga tid på att stötta nyanställda så att de får till en bra lärandeprocess, får koll på vad de ska göra, tilltro till deras egen förmåga och att de kommer in i yrket på ett hållbart sätt.