Se upp med nattskiftet

Att natt- och skiftarbete ökar risken för flera olika sjukdomar är känt sedan tidigare. Men resultaten har ibland varit motstridiga. Nu kan en omfattande studie ge svar på många frågor, säger Per Gustavsson, överläkare och professor vid Karolinska Institutet.
– Vi har fått unikt detaljerade kunskaper om hälsoeffekterna av olika arbetsscheman och har nu ett bättre underlag för att bedöma var gränsen som man inte ska gå över ligger.

I projektet "Arbetstider och hälsa i sjukvården" undersöks hur arbetstider påverkar graviditet, bröstcancer, hjärtkärlsjukdomar, typ 2-diabetes, blodtryck och förmaksflimmer. Studien utgår från ett register som omfattar drygt 30 000 sjuksköterskor, undersköterskor, barnsköterskor, skötare och personliga assistenter.
– Det är ett väldigt bra källmaterial där vi kan se uppgifter om arbetstider timme för timme sedan 2008. Många andra studier bygger på enkäter och vad personerna själva uppger och det kan ge osäkrare resultat, säger Per Gustavsson.

I registret går det att se hur mycket natt dessa personer har arbetat, hur många nätter i rad och hur ofta det har varit kort vila efter ett natt- eller eftermiddagspass. Som kort vila räknas mindre än 28 timmar efter ett nattpass och elva efter ett eftermiddagspass. Uppgifterna har kopplats ihop med patientregister och läkemedelsregister hos Socialstyrelsen, samt bakgrundsfakta från Statistiska centralbyrån.

Per Gustavsson Foto: Liselotte Johansson

– En viktig aspekt är att vi vet att skiftarbete inte är hälsosamt, men vi vet också att det behövs i sjukvården och då är frågan hur scheman ska planeras för att minska riskerna, säger Per Gustavsson.

Kollegan Carolina Bigert, forskare vid Karolinska Institutet och överläkare vid Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm, konstaterar att intensivt nattarbete överlag innebär en risk.
– Men det är inte helt enkelt, för det beror delvis på vilken sjukdom man tittar på.

En rad studier har genomförts på materialet. Den första handlade om nattarbete och graviditet.
– De som jobbade mycket natt har en ökad frekvens för tidig födsel, före fullgångna vecka 37, som i sig är förknippad med missfall och sjuklighet hos barnen längre fram i livet, säger Per Gustavsson.

Nästa studie handlade om sjukdomar i hjärnans kärl, som stroke, berättar Carolina Bigert.
– De som hade jobbat mycket natt, mer än 30 nattskift per år, hade en ökad risk. Det spelade också roll om man ofta jobbat tre nätter eller fler nätter i följd och om man ofta haft kort återhämtning efter ett nattpass.

Carolina Bigert. Foto Pia Isaksson

Att jobba mycket natt och att ha kort återhämtning efter skift ökade även risken för hjärtsjukdomar. Att bara jobba natt under ett år ökade risken, och i den gruppen ingick både de som jobbade heltid och de som jobbade deltid. Det fanns få fall av bröstcancer i materialet, men resultaten visade på en ökad risk för bröstcancer vid nattarbete under åtta år eller mer. Det gällde så kallad postmenopausal bröstcancer, det vill säga bröstcancer efter 50–55-års åldern.
– Nattarbete är klassat som sannolikt bröstcancerframkallande i dag. Det här ger en pusselbit som stärker det sambandet, säger Per Gustavsson.

När det gällde risken för typ 2-diabetes så ökade den bland dem som året före diagnos arbetat enbart natt, jämfört med dem som arbetar bara dag. De som ofta hade arbetat natt eller eftermiddagsskift hade också en ökad risk.

Även högt blodtryck och förmaksflimmer undersöktes, men där syntes ingen påverkan.

Så hur orolig ska man vara som natt- och skiftarbetare? Tänk om man vill jobba nätter för att man vinner mycket annat på det?

– Det är sannolikt en missuppfattning att nattarbete inte är skadligt om man trivs med det. Våra studier pekar på kroniska, allvarliga hälsorisker med omfattande nattarbete, säger Per Gustavsson.

I studierna betyder ”omfattande” upp emot 100 nätter per år. Men var gränsen går för säkert nattarbete går inte att säga utifrån nuvarande kunskap, betonar Per Gustavsson. Det ska inte tolkas som att färre nätter än så är oskadligt.

Hälsoriskerna ska tas på allvar, både av individer och schemaläggare.
– Det mesta tyder på att det är dåligt att klumpa ihop nätter, och jobbar man mer än 100 nätter per år är man i en riskzon för att drabbas av sjukdom, säger Per Gustavsson.

Carolina Bigert påminner om de medicinska kontrollerna vid nattarbete.
– Alla som jobbar natt har rätt till medicinsk kontroll, redan innan de börjar. Det är viktigt att få information om risker, så att man kan trappa ner om man till exempel har en hjärtsjukdom.

Många studier av hur hälsan påverkas av obekväma arbetstider är, liksom den här, gjorda på hälso- och sjukvårdspersonal. I den här studien är det dessutom kvinnodominerade yrken som sticker ut. Frågan är då om resultaten och råden är giltiga för alla yrkesgrupper.
– Ja, i alla fall i branscher där man verkligen jobbar under sitt skift. Brandmännens schema har diskuterats mycket i samband med regeln om elva timmars vila. Men de sover ibland en del av sitt pass, så även om de har långa nattskift är det inte säkert att de vänder på dygnsrytmen, säger Per Gustavsson.

Med det sagt tycker han ändå att den hårdare tillämpningen av EU-regeln om elva timmars vila är ett steg i rätt riktning för de flesta som arbetar skift.

Per Gustavsson och Carolina Bigert kommer att fortsätta forska om skiftarbete. De ingår också i en forskargrupp som undersöker psykiska effekter av skiftarbete, som sömnsvårigheter, depression och utmattning.