Stressade dricker mer
OBALANS Ny forskning visar att ett stressigt arbete med höga krav och låg kontroll ökar risken för alkoholrelaterade hälsoproblem.
Text : Jonna Söderqvist
Sverige rapporterar ungefär en av sex att de har en riskkonsumtion av alkohol, enligt en kartläggning av folkets alkoholvanor från 2022. De flesta av dem arbetar och ingår i yrkeslivet. Länge har man vetat att alkohol påverkar både arbetsmiljö och säkerhet, men nu visar forskning att också arbetsmiljön kan påverka alkoholvanorna.
– Arbetsmiljön verkar spela roll i alkoholfrågan. En spänd arbetsmiljö med höga krav och låg kontroll ökar risken för alkoholrelaterade hälsoproblem, säger Emelie Thern vid Karolinska institutet, folkhälsovetare och biträdande lektor på enheten för arbetsmedicin.
Hon leder forskningsprojektet ”Kartläggning, determinanter och konsekvenser av riskbruk i arbetslivet” som nu är på slutrakan. Hon och hennes forskargrupp har gjort en av de största studierna som finns på området. De har använt allt från svar från närmare 55 000 svenskar om deras alkoholanvändning till registerbaserade studier som omfattar 2,8 miljoner svenskar i arbetslivet.
Emelie Thern konstaterar att stora delar av alkoholforskningen härstammar från 1990-talet. Över trettio år senare ledde covidpandemin, med ökat distansarbete, till oro för mer drickande och alkoholforskningen vaknade till liv igen, enligt henne.
– Mycket har hänt både i alkoholvanor och i arbetslivet sedan dess.
Afa Försäkring, som finansierar forskningen, såg ett behov av fördjupad kunskap och initierade därför ett större projekt kring skadligt bruk i arbetslivet. Åtta olika projekt drog i gång 2022, och ett av dem har letts av Emelie Thern. Hon ville ta ett större grepp på hur alkoholanvändningen och arbetslivet ser ut i dag.
– Vi ville se var problemen är, riskfaktorerna och konsekvenserna.
I den första delen av forskningsprojektet kartlade forskarna den självrapporterade alkoholanvändningen i olika branscher och yrken. De använde svar från 54 000 anställda som Feelgood Företagshälsa samlat in, och svar från 22 192 anställda från Region Stockholms folkhälsoenkät.
Flera av branscherna som sticker ut är bekanta sedan tidigare: byggbranschen samt hotell- och restaurangbranschen ligger fortsatt högt i riskbruk. Men också helt nya grupper framträder. Bland cheferna hade 20 procent ett riskbruk, liksom 40 procent av anställda i försäkrings- och finansbranschen.
– Det är grupper med hög andel riskbruk som man inte sett innan, säger Emelie Thern.
Följande steg var att granska sambandet mellan det självrapporterade alkoholbruket i olika yrken och modellen för krav och kontroll, som används för att mäta stress och den sociala och organisatoriska arbetsmiljön.
För chefers del visade det sig att låg beslutsauktoritet, alltså begränsat handlingsutrymme, stod ut. Detsamma gällde för de som arbetade inom utbildning.
– Det känns ganska rimligt att det blir en stressfaktor om cheferna inte kan ta beslut.
Däremot hade låg beslutsauktoritet ingen större inverkan på alkoholkonsumtionen bland anställda inom servicesektorn.
Vilka riskfaktorerna var och i vilken utsträckning de inverkar på alkoholkonsumtionen varierade mellan olika yrken. Enligt Emelie Thern pekar forskningen på stora skillnader inom breda kategorier som ”arbetare” och ”tjänstemän”.
– Därför behövs mer yrkesspecifika analyser för att fånga verkliga mönster.
När forskarna i den andra delen av projektet övergick från att analysera självrapporterad alkoholkonsumtion till registerdata om allvarliga konsekvenser av för mycket drickande – som diagnoser, sjukskrivning och förtidspension – utkristalliserades ett tydligt samband med stressig arbetsmiljö för hela den arbetande befolkningen.
– Har du höga krav och låg kontroll ökar risken för alkoholrelaterade hälsoproblem både för män och kvinnor, säger Emelie Thern.
Även den forskningen bygger på ett omfattande material där hälsoutfall bland sammanlagt 2,8 miljoner yrkesarbetande män och kvinnor studerats över tid. Arbetsmiljön mättes med krav-kontrollstöd-modellen och uppgifterna kopplades till registerdata om till exempel alkoholrelaterad sjuklighet, dödlighet, sjukfrånvaro och förtidspension mellan 2006 och 2020.
Forskarna har justerat för faktorer som till exempel kön, ålder, utbildningsnivå och tidigare psykisk ohälsa. Det fanns inte mycket studier på området, och i synnerhet inte sådana som jämförde resultatet för män och kvinnor.
En annan relativt outforskad aspekt var betydelsen av socialt stöd för drickandet. En av teorierna forskarna hade var att uppskattning, stöd och hjälp av chefer och arbetskamrater kan dämpa effekterna av ett stressigt och tufft jobb.
– Vi trodde att ett starkt socialt stöd skulle kunna buffra för stressen. I vår forskning hittade vi lite belägg för att socialt stöd buffrar för kvinnor, men inte alls för män, säger Emelie Thern.
Resultatet förvånade henne. Även om teorin om alkohol som självmedicinering stämmer väl med de mönster de ser, behövs enligt henne mer forskning för att förstå mekanismerna bakom drickande.
– Det vi saknar mest i vår forskning är att vi inte riktigt vet varför personerna dricker, motiven bakom. Det är inget som sker på arbetstid, men om man har en stressig arbetsmiljö kan alkohol vara ett av sätten att koppla av från jobbet.
Den tredje och sista delen av projektet handlar om hur personer med alkoholrelaterade diagnoser påverkas i sin arbetslivssituation – alltså konsekvenserna av en alkoholrelaterad diagnos. Forskarna ska analysera risker för sjukskrivning, arbetslöshet, förtidspension och vilka möjligheter de har att återvända till arbetsmarknaden. Det görs även yrkesvisa analyser och jämförelser mellan arbetare och tjänstemän. De studierna pågår ännu och presenteras i vår.
