Varning för ständig tristess
RISK Ihållande tristess på jobbet kan leda till sjukdom, enligt ny forskning. Riktigt tråkiga jobb är en risk i klass med för stor arbetsmängd, säger forskaren Lotta Harju.
Text : Ann Patmalnieks
Publicerad: 2024-05-14
Lite tråkigt får man stå ut med i de flesta jobb. Ibland kan det till och med vara skönt med en gnutta tristess. Kanske leder den till kreativitet, när tankarna kan vandra. Det är när känslan blir ihållande som det gäller att se upp, menar Lotta Harju, biträdande professor på Emlyon Business School i Frankrike.
– Ju oftare man upplever tristess på jobbet, desto troligare är det att man utvecklar symtom som med tiden kan leda till utmattning. Även självrapporterad stress ökar, liksom önskan att byta arbetsplats och att gå tidigt i pension, säger Lotta Harju.
Det är en missuppfattning att den som upplever stress eller som utvecklar utmattningssyndrom alltid har haft för mycket att göra, säger Lotta Harju.
– Absolut att det är en risk. Men det är också påfrestande att ha uppgifter där man inte får använda sina förmågor. Man kan vara både uttråkad och utmattad.
Tillsammans med Piia Seppälä och Jari J Hakanen på Arbetshälsoinstitutet i Finland har hon undersökt kopplingen mellan att vara uttråkad och utmattad.
Ju oftare man upplever tristess på jobbet, desto troligare är det att man utvecklar symtom som med tiden kan leda till utmattning.
- Lotta Harju
I en studie undersöktes 2 700 finska och brittiska arbetstagares upplevelser av tristess och kronisk trötthet. Nästan varannan var uttråkad. Många av dem beskrev att de samtidigt hade tecken på utmattning.
En annan studie fokuserade på hjärtfrekvensvariabilitet.
– Låg hjärtfrekvensvariabilitet är ett tecken på stress. När vi är kroniskt stressade och får dålig återhämtning ligger den på en låg nivå, förklarar Lotta Harju.
Deltagarna, 125 anställda, fick först beskriva hur ofta de kände tristess på jobbet. Sedan bar de monitorer som mätte hjärtfrekvensvariabiliteten under tre dygn, berättar Lotta Harju.
– Samtidigt fick de föra en livsstilsdagbok för att rapportera sådant som kunde påverka, som rökning, alkohol och koffein.
Forskarna valde att utgå från data från de två sista nätterna. Första natten räknades bort liksom dagarna då mycket annat skulle kunna påverka.
– Vi kunde då länka den grupp som rapporterat tristess oftare till en lägre variabilitet. Och det är en indikation på att man inte får den återhämtning man behöver.
Lotta Harju har forskat om tristess de senaste tio åren.
– Det talades om stress och överbelastning och jag började fundera över om det verkligen var hela berättelsen. Sedan hade jag egna erfarenheter av att ha tråkigt som fick mig intresserad. Jag undrade varför det inte hade forskats mer om en erfarenhet som så många delar.
Om en arbetsgivare ska minska stress, för en person eller i organisationen, är det inte säkert att det räcker med att minska arbetsmängden, säger Lotta Harju.
– Arbetsgivarna måste också se till kvaliteten på jobbet. Man kan behöva minska arbetsmängden, men det gäller att inte ta bort det som människor tycker är meningsfullt och som de vill göra mer av.
Tristess handlar ofta om sådant som gör det svårt att utföra det man ser som sina huvuduppgifter. Det kan vara uppgifter som känns onödiga, till exempel överdrivet mycket administration och möten, säger Lotta Harju.
– Därför bör någon på organisationsnivå titta på hur mycket tid som läggs på det som inte behövs. Vad är verkligen nödvändigt?
Sedan kan det förstås finnas tråkiga uppgifter som måste göras för att de är viktiga för organisationen, tillägger hon.
– Förklara att de bidrar till helheten, då känns de mer meningsfulla.
Det ingår för övrigt i de flesta jobb att göra vissa tröttsamma uppgifter, påminner hon.
– Om vi överlag tycker att jobbet känns meningsfullt accepterar vi det. Få förväntar sig att det ska vara roligt hela tiden, men vi behöver något som får oss att stiga upp och gå till jobbet.
Känns det alltför trist finns det också sådant som var och en kan göra.
– Små saker i vardagen, som att vara en god kollega som uppmuntrar och ger feedback. Sök positiv interaktion, även om det inte formellt ingår i dina uppgifter. Att ge stöd och göra trevliga saker för andra brukar kännas meningsfullt.
Lotta Harju kommer fortsätta att forska om tristess.
– Kanske om vad tristess leder till i en organisation, hur det påverkar vårt beteende och våra relationer. Hur som helst måste det vara ur någon ny aspekt, eftersom jag blir uttråkad så lätt.
HÅLL TRISTESSEN BORTA
- Se över antalet möten och mängden administration i organisationen.
- Om någon upplever stress, ta inte bort alla de roliga uppgifterna utan se till att hen har resurser att utföra dem.
- Leta efter det som motiverar.
- Finns det något nytt du kan engagera dig i på arbetsplatsen?
- Interagera med andra och tänk inte bara på vad de kan göra för dig, utan också på vad du kan göra för dem.
Källa: Lotta Harju
Redan prenumerant? Logga in för att läsa vidare
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
