Får chefen sitta bredvid och övervaka?

FRÅGA Min kollega har en längre tid blivit ifrågasatt av chefen att hen inte presterar tillräckligt. Nu har chefen bestämt sig för att sitta bredvid en hel dag för att övervaka arbetet och mängden privata samtal och e-post. Min kollega tycker inte att det känns bra. Är det okej att chefen gör så och hur bör min kollega agera? 

Johan Holm, forskare i arbetsmiljörätt svarar:
Grundprincipen vid anställningsförhållanden är att det är arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet. Det innebär att det är arbetsgivaren som bestämmer hur och av vem arbetet ska bedrivas. Det finns begränsningar av denna rättighet som kan följa av lag, kollektivavtal, enskilda anställningsavtal och rättsliga principer som har fastslagits i domstolspraxis. En begränsning av arbetsgivarens arbetsledningsrätt är arbetsmiljöreglerna. Det finns inte något direkt förbud mot nära övervakning av medarbetare i arbetsmiljöreglerna, men om man bedömer att en sådan övervakning skulle kunna vara skadlig för medarbetaren måste en riskbedömning av åtgärden göras innan den vidtas enligt reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Här kan det vara av stor betydelse under hur lång tid övervakningen är tänkt att pågå, om det bara är under en dag så kanske inte riskerna för arbetstagarens hälsa är så stora.

Vidare får inte arbetsledning ske på ett sådant sätt att det strider mot god sed på arbetsmarknaden. Här kan det vara av betydelse om det finns anledning till denna nära övervakning. Om arbetsgivaren har signaler att en arbetstagare presterar dåligt så kanske det finns skäl till att övervaka prestationen. Dock får arbetsledning inte ske på ett diskriminerande eller kränkande sätt. Om det är så att det finns andra arbetstagare som också har bristande prestationer, men som inte råkar ut för denna övervakning så kan det eventuellt vara fråga om en otillåten diskriminering (om den negativa särbehandlingen kan kopplas till en diskrimineringsgrund såsom kön eller ålder).

Kollegan bör föra fram till sin chef att det känns obehagligt att övervakas på detta sätt och kontakta sin fackliga organisation och sitt skyddsombud och informera dem om situationen för att se om de kan vidta några åtgärder.

 //Johan Holm, doktor och lektor i rättsvetenskap

Patrik Nyström, psykolog, svarar:
Tack för din fråga. Det är ett viktigt och känsligt ämne.

Först några frågeställningar som jag vill lyfta:

• Finns det några objektiva kriterier på att prestationen brister?
• Finns det en tydlighet gällande vad som ska presteras?
• Är arbetsbelastningen rimlig?
• Uppvisar chefen tecken på destruktivt ledarskap eller maktmissbruk?
• Har din kollega fått tillräckligt med stöd, utbildning och resurser för att kunna utföra sitt arbete?

Att känna sig övervakad kan påverka arbetsmiljön och arbetsrelationerna negativt. Det kan lätt få en motsatt effekt och skapa stress och minskad arbetsmoral. Dagens ledarskapsforskning lyfter fram tillit och ömsesidighet som en mer framkomlig väg mot måluppfyllelse och prestation, snarare än kontroll. När anställda känner att deras chefer litar på dem, är de ofta mer engagerade och produktiva. Tillit bygger på öppen kommunikation, tydliga förväntningar och stöd. En dialog mellan chef och anställd där de tillsammans diskuterar förväntningar, mål och eventuella hinder kan vara väldigt fruktbart.

Tilliten behöver fungera i båda riktningarna, från chef till medarbetare och omvänt. Därför är det värt att fundera över varför chefen har valt att ta konfrontationen så långt. Hur ser din kollega själv på sin prestation? Har hen misskött sig eller är det ord mot ord? Din kollega skulle kunna ta initiativ till ett samtal med chefen där hen kan framföra sina känslor och obehag kring övervakningen på ett respektfullt sätt. Att uttrycka en vilja att förstå chefens perspektiv och samtidigt dela sin egen upplevelse kan skapa en mer öppen dialog. 

För en chef med ansvar för en verksamhet kan det ibland uppstå frustration när ett negativt medarbetarbeteende fortsätter trots upprepad kritik. Hur ser det ut i detta fall? Handlar det om prestation eller kan det finnas andra saker i relationen mellan kollegan och chefen som brister, som skulle kunna förklara att chefen tar ett så pass drastiskt beslut? Eller handlar det om ett destruktivt ledarskap, där chefen missbrukar sin makt?

Om vi utgår ifrån det vi vet, att chefen är missnöjd med kollegans prestation, skulle kollegan kunna erbjuda alternativa sätt att hantera situationen? Till exempel kan regelbundna möten för att diskutera framsteg och eventuella problem vara ett bra sätt att hålla sig uppdaterad utan att behöva övervaka på plats. Förslag kan inkludera veckovisa möten, skriftliga rapporter eller gemensamt satta mål och deadlines.

Patrik Nyström, leg psykolog, med inriktning arbets- och organisationspsykologi.