I vår kommun menar en arbetsgivare att det inte finns något som heter "psykosocial skyddsrond".

Fråga: I vår kommun menar en arbetsgivare att det inte finns något som heter ”psykosocial skyddsrond”. Vidare sägs det att när det gäller den psykosociala arbetsmiljön så ska inte skyddsombudet medverka. Kan detta verkligen stämma?

SVAR: Första frågan: Vad arbetsgivaren förmodligen menar är att något begrepp ”psykosocial skyddsrond” varken förekommer i Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöförordningen eller i föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Däremot ger lagstiftningen stort utrymme åt tolkningen av begreppet ”skyddsrond”. Bland annat sägs det i kommentarerna till AFS 1980:14 ”Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön” följande: ”Utöver skyddsronder /…/ kan kartläggning ske av hur arbetsmiljön påverkar hälsotillståndet och vilka sociala och psykiska konsekvenser den medför”. Ingenting hindrar att man kallar en sådan kartläggning ”psykosocial skyddsrond”. Så har till exempel KTH, Tekniska högskolan i Stockholm, valt att göra, och i skolans regler för systematiskt arbetsmiljöarbete krävs det att sådan skyddsrond genomförs en gång per år, under medverkan av arbetstagare eller deras representanter. Googla gärna på psykosocial skyddsrond och KTH ! Andra frågan: Hur skyddsombudet medverkar i arbetet med den psykosociala arbetsmiljön varierar. Ansvaret för arbetsmiljön vilar på arbetsgivaren och skyddsombudets yttersta uppgift är att kontrollera att arbetsgivaren fullgör sina skyldigheter. Men i föreskriften AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete sägs också att arbetsgivaren ska ”ge /…/ skyddsombuden /…/ möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet” (4 §). Och det är väsentligt, sägs det i kommentarerna till paragrafen, att arbetsgivaren, arbetstagarna och skyddsombuden ”tillsammans avgör hur man skall samverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet”. Det får arbetsgivaren alltå inte själv bestämma. Ovillighet att öppet kartlägga den psykosociala arbetsmiljön kan ha att göra med arbetsgivarens föraning om att resultatet visar på försummelser och kan kasta tvivel över ledningens eller chefers lämplighet.