6. Regler och rättigheter för skyddskommittén

Varför finns det skyddskommittéer? Vilka uppgifter har de? Vilka rättigheter har ledamöterna? Vilket förhållande har skyddsombuden till skyddskommittén och var finns reglerna om skyddskommittéer?

Rätten att utse skyddskommittéer infördes 1938. Det var ett sätt för arbetsgivare och skyddsombud att komma samman och diskutera riskerna på den tidens arbetsplatser. Kommittéerna inspirerades av säkerhetsrörelsen i USA. Rörelsen bestod av arbetsgivare som insåg att både arbetsgivare och arbetstagare måste vara aktiva tillsammans för att förebygga risker. I dag kallar vi det för samverkan.

Skyddskommitténs uppgifter och sammansättning
En skyddskommitté kan sägas vara ett rådgivande organ till chefen. Dess uppgift är att delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen och följa dess genomförande. En skyddskommitté skall utses på arbetsplatser där minst 50 arbetstagare jobbar regelbundet. Den skall bestå av arbetsgivarrepresentanter, helst någon i företagsledande ställning, fackliga företrädare och minst ett skyddsombud. Kommittén bör träffas minst fyra gånger per år. Företrädare för de anställda utses av lokal facklig organisation som har eller har haft kollektivavtal med arbetsgivaren. Saknas en sådan organisation, utser arbetstagarna företrädare. Finns studerandeskyddsombud skall två av dem utses att delta i skyddskommittén. Finns elevskyddsombud skall två av dem delta i skyddskommittén

Skyddskommitténs uppgifter är att lägga arbetsmiljöaspekter på all slags planering, som har med arbetsmiljön att göra. Kommittén ska särskilt behandla arbetsgivarens handlingsplaner, som är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, i planeringen av lokaler, företagshälsovård och arbetsmiljöutbildning samt organisationen av arbetsanpassning – och rehabiliteringsverksamheten på arbetsplatsen. Om kommittén fattar ett beslut bör de ange den tid då beslutet skall vara verkställt. Blir skyddskommittén oenig om en arbetsmiljöfråga, kan ledamöterna vända sig till Arbetsmiljöverket.

Vilka rättigheter har ledamöter i en skyddskommitté?
Ledamöter i en skyddskommitté har rätt till ledig tid, lön och utbildning samt får inte hindras. Hindras de har de rätt till skadestånd. Ledamöterna kan bindas av tystnadsplikt eller av sekretesslagens regler i vissa fall. Förtroendemannalagen gäller för de ledamöter som utsetts av ett fack som har kollektivavtal med arbetsgivaren.

Skyddsombud och skyddskommittén
Skyddsombudets förhållande till skyddskommittén är att det skall finnas minst ett skyddsombud i varje kommitté. Varje skyddsombud har rätt att ta upp vilken fråga som helst i skyddskommittén. En av kommitténs viktigaste uppgifter är att organisera upp skyddsombudens arbetsmiljöutbildning. Här kan även utbildning för chefer och introduktionsutbildning för nyanställda tas upp. Där det finns elevskyddsombud har de rätt att utse minst två representanter i skyddskommittén. Dessa har närvaro- och yttranderätt enligt lag.

Vilka regler gäller?
Reglerna om skyddskommittén kan du finna i 6 kap. 8-9,15-16 §§, 7 kap. 13§ i arbetsmiljölagen och i 8-10 §§ arbetsmiljöförordningen. Dessa regler handlar om tystnadsplikt och sekretess för skyddsombud och för ledamöter i skyddskommittén. Det finns också särskilda arbetsmiljöavtal som ingåtts mellan parterna, där kommitténs arbete regleras mer i detalj. Det finns också överenskommelser mellan parterna framförallt på den offentliga sidan som sammanfört skyddskommittén med inflytandereglerna enligt medbestämmandelagen. Jag har endast redovisat vad lagen och förordningen tar upp.