Håll koll på alla ljud

Ljud på arbetsplatsen kan inte bara ge hörselskador utan gör oss också trötta och stressade. Därför behöver vi bredda vårt perspektiv när det gäller ljud, anser Sofie Fredriksson, forskare och audionom på Göteborgs universitet.
– Det finns två olika aspekter av bullerexponering. Dels handlar det om höga ljud som kan ge en hörselnedsättning, dels om störningseffekter som handlar mer om stressinverkan på kroppen. Vi skulle behöva bli bättre på att riskbedöma även de störande ljuden, säger Sofie Fredriksson.

Sofie Fredriksson. Foto: Jeff Olsson

Störande ljud behöver inte vara höga – det kan vara en fläkt som surrar, en mikro som piper eller en stol som gnisslar. Ljud som inte ingår i arbetsuppgiften men som finns i ljudmiljön blir ofta störande. Inte minst störs vi av andras prat, så kallat irrelevant tal.
– Om andra pratar och jag inte behöver höra det och till exempel sitter och skriver en text så störs jag mycket av det.

Sofie Fredriksson påpekar att ljud påverkar och stressar oss fastän vi är omedvetna om dem. Vi behöver därför bli mer ljudmedvetna.
– Det handlar om att bli observant och hitta problemljuden eller de situationer och arbetsuppgifter som alstrar onödigt ljud. Vi behöver ha ljud på agendan.

Hon är kritisk mot gränsvärdena för buller, som hon menar är ett trubbigt verktyg.
– Vi vet att det kan förekomma skada även under de satta gränsvärdena. Riktvärdena är också bestämda utifrån forskningen som finns utifrån hörselnedsättning. Hur mycket de skyddar mot andra skador, som till exempel tinnitus, vet vi inte, säger Sofie Fredriksson och fortsätter:

– Man glömmer också att det finns känsliga individer som kan skadas vid lägre nivåer och man tittar inte alls på störningseffekterna.

Den som är utsatt för mycket ljud på arbetet, även om de inte är starka, kan utveckla ljudkänslighet, att ljud upplevs starkare än de egentligen är. Det här såg Sofie Fredriksson i sin forskning då hon frågade 5 000 förskollärare hur de upplevde vardagliga ljud och jämförde med kvinnor generellt.
– Det var mycket högre risk för förskolelärare att uppleva sig ljudkänslig.

I studien frågade forskarna också de 5 000 förskollärarna om de upplevde att de var ljudtrötta. Över 70 procent sa att de var det.
– Förskollärarna upplevde att de behövde en tyst paus när de kom hem, att de behövde vila öronen.

Till skillnad från till exempel industri, så finns särskilda utmaningar inom yrken som vård och skola, som kräver mycket kommunikation, enligt Sofie Fredriksson.
– Alla ljud är intressanta. Man behöver ta ställning till om man behöver ingripa, om någon gjort sig illa eller om det bara är ljud från barn som leker. Man kan inte skärma av utan måste hela tiden processa, säger Sofie Fredriksson.

Forskarna går nu vidare och undersöker hur det är att arbeta i en sådan ljudmiljö och samtidigt ha hög ljudkänslighet och ljudtrötthet såsom förskolepersonalen hade. De ska bland annat undersöka hur arbetsförmågan påverkas och om det finns högre risk för sjukskrivning.

Även om ett ljud ligger under gränsvärdet i Arbetsmiljöverkets föreskrift så behöver det alltså inte betyda att det är ofarligt för hörseln eller vår hälsa, enligt Sofie Fredriksson. Hon tycker att försiktighetsprincipen bör råda och lyfter att det också är svårt att mäta buller på ett bra sätt.
– Det är svårt att göra en bedömning över en hel dag. Är det man mätt representativt över dagen? Hur många gånger är det höga ljud?