Hövlighet för allas bästa

För några år sedan hade Kristoffer Holm, idag biträdande universitetslektor vid Malmö universitet, bänkat sig i en nedåtsluttande aula för en arbetsplatsträff med temat socialt bemötande. I mindre grupper skulle han och kollegorna diskutera spelregler för arbetsplatsen. Bredvid honom satt en senior professor som under hela samtalets gång hade ryggen vänd mot honom, vilket gjorde det svårt för Kristoffer Holm att delta.

Kristoffer Holm, forskare och biträdande universitetslektor vid Malmö universitet.

När diskussionen led mot sitt slut vände sig professorn mot honom och sade: ”Sociala beteenden är sunt förnuft och ingenting vi egentligen behöver prata om”.

– Professorn var inte medveten om att han under hela samtalet hade råkat exkludera mig från diskussionen. Han menade inget illa, men det blev fel i sammanhanget, säger Kristoffer Holm.

I tio års tid har han fördjupat sig i frågor om ohövlighet på jobbet. Tillsammans med kollegor har han nu gett ut den forskningsbaserade Hövlighetsguiden.
– Den ska vara ett konkret verktyg och hjälpmedel för att komma i gång med arbetet med att skapa en god social arbetsmiljö, säger han.

Guiden lär komma till nytta på de flesta arbetsplatser. En kartläggning som Kristoffer Holm med kolleger gjorde för några år sedan visade nämligen att tre av fyra anställda hade upplevt oartigt och respektlöst beteende på svenska arbetsplatser.

Ohövlighet är inte alltid lätt att hantera, eftersom handlingarna kan vara tvetydiga: de kan vara avsiktliga eller oavsiktliga. Vilkendera det är frågan om kan vara oklart. Oavsiktliga handlingar – som att råka uttrycka sig skarpare än man tänkt – kan leda till att man får samma ton tillbaka.
– Det kan börja med missar i kommunikationen, som växer och blir till mer genomgående problem på sikt, säger Kristoffer Holm.

Ohövligt beteende kan ta sig uttryck i suckar, fipplande med telefonen när någon pratar, himlande med ögonen bakom ryggen eller nedlåtande kommentarer. Ofta handlar det om subtila beteenden som kan vara svåra att sätta fingret på. Tidigare forskning har visat att detta påverkar arbetsmiljön och måendet negativt. Dessutom smittar beteendet lätt av sig och kan leda till en ond spiral.

Men hur vet man om man är ohövlig om ingen påpekar det?
– Det handlar om att bli varse sitt eget beteende, säger Kristoffer Holm.

För sin egen del behöver man helt enkelt fundera på hur man agerar. Men sedan gäller det att starta ett samtal kring ohövligt beteende på arbetsplatsen – för att synliggöra vad det handlar om och i vilka situationer ohövlighet uppstår.

– Ohövliga beteenden brukar vi säga är beteenden som bryter mot normen för respekt på arbetsplatsen, säger Kristoffer Holm.

Normerna kan skilja sig mellan till exempel en byggarbetsplats och ett universitet. Därför är det viktigt att utgå från den egna arbetsplatsen när man diskuterar vilka beteenden som anses lämpliga i vardagen.

För att börja jobba med de här frågorna, kan Hövlighetsguiden komma till nytta. I den beskrivs steg för steg hur arbetsplatsen kan komma i gång. Kristoffer Holm betonar ändå att det inte är frågan om ett recept som ska följas till punkt och pricka, utan det går att plocka ut de delar ur guiden som passar arbetsplatsen bäst.

Bakom guiden ligger ett flerårigt forskningsprojekt där Kristoffer Holm och hans kollegor utvecklade och utvärderade en metod baserad på en amerikansk modell för respektfullt beteende – och hur den kunde ge verktyg för socialt arbetsmiljöarbete och förebygga ohälsa i arbetslivet i svenska förhållanden.

Två kommunala förvaltningar – en inom omsorg och en inom hälso- och sjukvård – samt ett byggföretag med snickare deltog i projektet. Metoden inbegriper tematräffar och workshops där deltagarna ska diskutera hövlighet och ohövlighet, och hurdan social arbetsmiljö de vill ha på jobbet. Drygt 250 medarbetare ingick i forskningen vid starten av studien som genomfördes på tio arbetsplatser. En gång i månaden under ett halvårs tid anordnades arbetsplatsträffar. Enkäter genomfördes före projektets början och efter de första sex månaderna. En senare uppföljning gjordes igen efter ytterligare sex månader.

Redan tidigt i projektet märkte forskarna att ohyfsat beteende beskrevs på liknande sätt oavsett bransch, till exempel nedlåtande kommentarer, att inte bli lyssnad på eller att arbetet inte respekterades.

– Det visar på att ohövlighet är ett ganska allmängiltigt fenomen, säger Kristoffer Holm.

Han påpekar att lika ofta som ohövlighet kan bero på dåligt beteende, kan den också uppstå som en följd av hur arbetet är organiserat. Ohövlighet hänger nämligen ofta ihop med stress.

Under projektet identifierade deltagarna situationer där kommunikationen brast – till exempel vid arbetstoppar då stress skapade spänd stämning. En av deltagarnas uppgifter handlade om att sätta ord på när risksituationer uppstår och hur man kan förebygga dem, så att konflikter och ohövliga situationer inte uppstår.

På en av arbetsplatserna inom vården visade det sig att skiftöverlämningar kunde skapa dålig stämning. Efter att det kom fram i diskussionerna, införde man tydligare rutiner för överlämningar och klargjorde vem som gör vad – allt för att minska risken för missförstånd och irritation.

Kristoffer Holm påminner om att det bästa förebyggande arbetet handlar om att främja motsatsen – i det här fallet alltså hövlighet. Deltagarna i studien beskrev hövlighet som att visa hänsyn för varandra, fråga hur kollegor hade det, erbjuda stöd och hjälp vid behov samt ge positiv återkoppling för ett bra arbete. En gemensam reflektion kring det arbetsgruppen lyckats med under veckan som gått visade sig också vara värdefull.
– En så enkel sak gav mycket positiv energi och folk uppskattade det väldigt mycket, säger Kristoffer Holm.

Forskningen, som ännu inte publicerats och nu är på vetenskaplig granskning, visar på lovande resultat på de arbetsplatser som hade börjat jobba med den sociala arbetsmiljön.
– Vi ser indikationer på att det kunde förbättra den sociala arbetsmiljön och reducera graden av ohövlighet på gruppnivå. Det finns en poäng med att aktivt främja hövlighet och respektfullt bemötande på arbetsplatsen, säger Kristoffer Holm.