Lär dig leda projekt av Shakespeare

Ledningskonst- shakespeare

Shakespeare har inte bara det vackraste språket och de märkligaste iakttagelserna av det mänskliga. Han kan naturligtvis användas på ledarskapskursen också.

Han säger till exempel om…

-att ha olika agendor samtidigt:

”…fast det anstår oss att sörja djupt och hela riket borde dras

samman till en enda rynkad panna, har vårt förnuft dock kämpat med

vårt hjärta så att vi sörjer med behärskning …med ena ögat hoppfullt,

det andra fyllt av tårar.” (Hamlet)

-eller om förändring:

”…hellre bär vi våra vanda plågor än flyr till andra som vi inte

känner.” (Hamlet)

Så där kan man fortsätta och hitta det mesta man behöver veta. En som använder Shakespeare i jobbet är Kira von Knorring Nordmark, vid IPF, Institutet för  personal- och företagsutveckling. Hon sysslar bl a med ledarskapsutbildning och har tagit fram en metod som kallas mytodrama.

-När jag var i London med en av våra chefsgrupper träffade jag regissören på den nyuppförda Shakespeareteatern The Globe. Då lärde jag mig hur man kan använda dramer i ledarskapsutveckling.

Tanken är alltså att ställa dramat mellan sig och den situation på jobbet man ska diskutera, eller med Shake-speares ord, hålla upp en spegel för naturen.

Dramer och legender kan hjälpa oss att hantera etiska dilemman, menar hon. Exempelvis hur man ska se på personligt ansvar, kompromisser, trovärdighet, rättvisa mm. Shakespeares drama Henrik V ger stoff till den mest populära mytodramakursen och har sina svar på ovanstående frågor. Henrik är en engelsk kung som framgångsrikt genomför vad vi modernt skulle kalla ett projekt: han invaderar Frankrike, vinner mot alla odds slaget vid Agincourt och får inte oväntat gifta sig med den franska prinsessan.

Ett exempel på framgångsrikt ledarskap, konstaterar Kira von Knorring Nordmark.

Hon återberättar valda delar av pjäsen på sina seminarier och publiken blir fångad. Exempelvis om hur Henriks nära vän trots förbud plundrat kyrkan på ett krucifix. Vad ska Henrik göra? Skona sin vän, eller vara konsekvent och låta hänga honom?

Han hänger honom efter mycket grubbel för att bevara sin image och trovärdighet inför soldaterna.

Kungen visar också prov på personligt och informellt ledarskap. Natten före det avgörande slaget går han både förklädd och synlig runt bland trupperna. Det visar sig lika nyttigt som när chefen ser till att regelbundet sitta i fikarummet. Henrik får nämligen höra hur pratet går, att fotfolket tror att de ska dö, men kungen smita.

På morgonen håller Henrik sitt berömda tal, (som Churchill anses ha varit inspirerad av när han erbjöd blod, svett och tårar) om att han bara vill ha med dem som är hängivna. De som vill rädda sig får dra sig ur. Men de som slåss med kungen kommer (kanske) i framtiden att vid ölbägaren stolt kunna visa sina ärr och fira minnet av denna segerns dag.

Här finns några viktiga teman, säger Kira von Knorring Nordmark:

-Vi är så få men desto större blir vår ära. Han målar upp en positiv framtidsbild och ger hopp. Han säger också att han bara vill ha med de motiverade och erbjuder de ovilliga att dra sig ur.

Möjligen är det lite sent påtänkt, eftersom fransmännen är helt nära.

Kungen säger också att han själv inte tänker smita.

Allt detta är viktiga saker för chefer att leva upp till: ge hopp, erbjuda val och själv ställa upp när det blåser, betonar hon.

Pjäsen tar också upp det intressanta temat kompromisser. Henrik inleder både förhandlingar och försöker anpassa sig så att prinsessan ska kunna acceptera honom.

-En viktig fråga att ställa sig som chef är om man vill ha rätt, eller om man vill komma i mål?

Även temat lojalitet och vem som är ärlig finns med. Det där om ”knän med gångjärn som böjas mjukt och villigt” och ”sockertungor som slickar dumdryg pompa”…

-Chefer kan säga om kollegan: ”Han nickar med ledningen på gruppmötet, men går sedan till sin personal och säger tvärtom.”

Henriks metod, han lät även hänga tre förrädare, fungerar ju knappast.  Vad händer idag, det kan man diskutera. Hur ”avrättar” vi den som inte passar?

Kira von Knorring Nordmark använder också andra dramer:

Julius Caesar (står i vägen och mördas av den från början ädle Brutus) är bra om man vill  diskutera organisatoriska problem och Hamlet (prinsen som tvekar att hämnas) passar bra för prat om kaos och förändring. Och den lättsmickrade Kung Lear, som tar så miste på vem av de tre döttrarna som är lojal, kan användas för att diskutera makten, både absolut makt och att mista den.

Att prata utifrån en pjäs blir mindre hotfullt än om man diskuterar verkliga personer på jobbet, menar Kira von Knorring Nordmark. Det har också fördelen att vara roligt.

-Det tilltalar hjärta, mage och hjärna och man lär sig mer.

De frågor varje ledare måste lära sig besvara är: Vilken är min vision? (få Frankrike och prinsessan?), hur förmedlar jag den? (entusiasmerande tal?) vad har jag att ge? (bara krig duger inte).

Dessutom svarar pjäser ofta på frågan: Hur ska man göra när äventyret kallar? Slå dövörat till för att man inte vill eller vågar, eller säga ja.

-Den som vågar sig på, exempelvis, äventyret att bli chef får genomgå fyra faser. Den första handlar om att bestämma sig och fundera på vilka farorna och resurserna är. Faserna två och tre handlar mycket om prövningar och om att lära sig skilja på vänner och fiender. Den du trodde var en fiende visar sig kanske vara en viktig allierad. Fas fyra handlar om att gå i mål -och möta jubel eller missunnsamhet.

Shakespeare dog 1616, men spelas fortfarande. Han har något att säga oss. Hans personer är aldrig svartvita, hjälten är alltid lite ond och den onde har sina ljusa sidor. Han är en tröst när ”förtryckets vrånghet, övermodets hån, föraktad kärleks kval, senfärdig lag, närgången ämbetshögfärd eller odågans sparkar mot den tåliga förtjänsten” drabbar oss.

Om kompetens:

”Den karlen är vis nog att spela narr…han måste ge akt på människors lynne, personers egenskap, tid och ställe, samt falken lik, slå nerpå varje fjäder som kommer för hans syn. Det är en idrott så full av möda som den vises konst, ty dårskap visligt anbragt, klokhet röjer.

Den vises dårskap, säg vem den förnöjer?”

(Trettondagsafton)

Om möda:

”Om varje dag i året vore helg,

så vore nöje lika tungt som möda”

(Henrik lV)

Detta är IPF

IPF, Institutet för personal- och företagsutveckling, ägs av Uppsala universitet. IPF ska föra ut forskningsrön till arbetslivet. Kira von Knorring Nordmark är psykolog med bakgrund bl a som ansvarig för Polishögskolans ledarskapsutbildning.

Om måluppfyllelse:

”Vem stiger upp från bordet med samma lystnad som han satte sig? Var finns den häst som går de tunga stegen tillbaks igen med samma muntra iver… Allt här i världen är skönare att söka än att njuta.”

(Köpmannen i Venedig)