Skydda hjärtat mot stress

Sitter själen i hjärtat? Nej, naturligtvis inte. Men på ett sätt stämmer ändå den gamla folktron. Stress och depressioner gör att hjärtat tar stryk.

Det är blodkärlen som går genom hjärtat som är problemet. De är tunna, ytterst tunna, men de är helt livsviktiga. De förser hjärtat med syre och näring och om de slutar fungera dör vi – snabbt. Stress är inte bra för de där tunna kärlen. Hjärtat är en slags pump som skickar iväg blod ut i kroppen. Varje hjärtslag är en sammandragning av hjärtmuskeln som pressar iväg cirka 0,75 dl blod.

Det fanns en tid när man trodde att själen satt i hjärtat. Inte konstigt alls. När vi var olyckliga kunde hjärtat brista, sades det. Och det finns faktiskt en poäng med det talesättet. Talrika undersökningar har visat på starka samband mellan stress och depressioner å ena sidan, och hjärt-kärlsjukdomar å den andra.

Ett par exempel: I Interheart-studien jämfördes 15 000 infarktpatienter i 50 länder med lika många personer utan infarkt. Den klarlade att psykosocial stress är en av de viktiga riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdomar – tillsammans med bl a rökning, alkoholmissbruk och fetma.

En studie från Karolinska institutet och Stockholms universitet visade att kvinnor som upplever både familje- och jobbstress råkar ut för förträngningar av kranskärlen. En annan undersökning från Karolinska institutet och Stockholms universitet kom fram till att dåligt ledarskap är en riskfaktor. De anställda som gav sina chefer sämst betyg hade en 25-procentig ökad risk för hjärtsjukdom.

Resultaten bekräftar tidigare undersökningar. Den farligaste stressen är den som hänger samman med monotoni och dålig kontroll över den egna arbetssituationen. Skiftarbete, konflikter på jobbet och hot om arbetslöshet har också visat sig vara riskfaktorer.

Men vad är det i stressen som orsakar hjärt-kärlsjukdomar?
Professor Paul Hjemdahl vid Karolinska universitetssjukhuset har i flera år forskat i sambanden.
En del mekanismer är klarlagda. Det handlar bl a om hur trombocyterna (blodplättarna) påverkas av stress. Trombocyternas huvuduppgift är att hjälpa blodet att levras vid sårbildning. Men de kan vara skadliga vid hjärt-kärlsjukdomar. Om de är för aktiva kan de bidra till både utvecklingen av ateroskleros (åderförkalkning) på lång sikt och uppkomsten av en blodpropp som utlöser hjärtinfarkt i samband med en akut stress.

– Vi tror att det frisätts nya fräscha trombocyter till blodomloppet vid stress. Läkemedel som hämmar trombocyterna vid vila motverkar inte den här aktiveringen. Vi kan se att trombocyternas aktivitet är ökad hos diabetiker, och hos dem kan trombocyterna till och med aktiveras efter en måltid. Kortvarig stress utlöser hjärtinfarkt hos människor som befinner sig i riskzonen genom att höja hjärtats aktivitet och blodtrycket, vilket kan leda till att åderförkalkningar i kranskärlen spricker. Aktiveringen av trombocyterna ökar risken att en hjärtinfarkt utvecklas.

Kronisk stress har andra biologiska effekter av stor vikt för hjärtkärlsjukdomar, fortsätter Paul Hjemdahl.
– Den påverkar bland annat det autonoma nervsystemet och cortisolutsöndringen. Depressioner och sömnproblem blir vanligare. I förlängningen ökar risken för att blodsockerregleringen kommer ur balans och den bidrar också till inflammatoriska effekter som kan leda till förträngningar i hjärtats kranskärl och ökad risk för blodpropp.