Skyddskommittén – så här funkar den

I skyddskommittén möts representanter för arbetsgivare och arbetstagare för att diskutera arbetsmiljöfrågor. Det ska finnas en på alla arbetsplatser med minst 50 anställda.

– Det är ingenting som hindrar att man har en skyddskommitté på arbetsställen med färre anställda, men det är endast om arbetstagarna begär det. Vill man ha lite struktur på planeringen av arbetsmiljöarbetet är det en bra idé, säger Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt.

Maria Steinberg. Foto: Michael Steinberg

Värt att tänka på för den mindre arbetsplatsen är att om det finns en skyddskommitté så förlorar de regionala skyddsombuden sin tillträdesrätt, påpekar Maria Steinberg.

Skyddskommittén har specifika uppgifter.

– Kommittén ska delta i planering av arbetsmiljöarbetet och hantera mer övergripande frågor. Men den ska också följa upp genomförandet. Så det är lite av ett kontrollorgan, något som kanske inte lyfts fram så mycket.

Men vilka ska då sitta i kommittén? När det gäller arbetsgivaren är det bra att sikta högt, tycker Maria Steinberg.

– Ju högre upp desto bättre, för då blir det en person som kan fatta beslut. Om högsta chefen tycker det är viktigt och sitter som ordförande får kommittén högre status.

Personer från facklig styrelse bör sitta med och skyddsombud måste vara med.

– Är det inte med något skyddsombud så är det ingen skyddskommitté.

I praktiken kan det se väldigt olika ut, enligt Maria Steinbergs erfarenhet.

– Jag har sett kommittéer utan skyddsombud, eller de där det sitter jättemånga arbetsgivarrepresentanter och ett enda skyddsombud. Men också det omvända, att det finns många fack på arbetsplatsen och alla har med representanter samtidigt som det är få från arbetsgivarsidan.

Tidigare fanns arbetsmiljöavtal inom den privata sektorn, där det stod att det ska vara en arbetstagare mer än arbetsgivarrepresentanterna.

– Personligen tycker jag att det var bra. Tanken är att arbetstagarna ska våga prata och om det är för många arbetsgivarrepresentanter i rummet kan man dra sig för det.

De som är ledamöter får ibland ta del av information som är känslig. Då gäller tystnadsplikt för den privata sidan och sekretess för den offentliga.

– Men det går ändå att diskutera med sin fackstyrelse, som då i sin tur får informationen på samma villkor.

Det var arbetsgivarsidan som kom med idén till skyddskommittéer, berättar Maria Steinberg.

– Det var en managementrörelse i USA i början av 1900-talet. De förstod att för att få ner arbetsskadorna i fabriken klarade man sig inte utan att få arbetstagarnas synpunkter.

Just detta att det verkligen blir ett utbyte är fortfarande lika viktigt, säger hon.

– Det måste finnas en idé bakom varför man träffas. Det får inte bli ett möte där arbetsgivaren ensidigt informerar. Arbetstagarna har erfarenheter som en vd inte kan få och det ska man ta tillvara. De kan komma med många idéer som arbetsgivaren har nytta av.

Bland det viktigaste att ta upp i kommittén är, förutom planering, är utbildning inom arbetsmiljö, anser Maria Steinberg.

– Det handlar inte bara om skyddsombudens rätt till utbildning, utan även om att cheferna ska ha det. Fråga vilka arbetsmiljöutbildningar som cheferna har.

Introduktion är också en viktig del av det förebyggande arbetet.

– Får nyanställda rätt introduktion? Här är det inte minst viktigt att se till att de får det på ett språk de förstår, om de inte har svenska som modersmål.

Det kan vara lite problematiskt med kommittéer som både ska hantera arbetsmiljö och mbl-frågor, tycker Maria Steinberg.

– Den varianten måste utvecklas så att arbetsmiljöfrågorna och skyddsombuden lyfts fram bättre.