Du&jobbet har bytt namn!

Allt om arbetsmiljö logga
Guiden

Stoppa stalkaren i tid

HOT Personal som blir förföljd på arbetet kan få hela sitt liv slaget i spillror. Se till att alla har kunskap om var gränserna går och agera i tid, råder psykoterapeuten Jakob Carlander.

Text : Elsa Frizell

Publicerad: 2024-03-25

Ingen arbetsplats i offentlig verksamhet undgår personer med stalkande beteende, säger Jacob Carlander. Foto: Adobe Stock

E-post, telefonsamtal och obehagliga inlägg på sociala medier från en före detta klient hörde till vardagen för handläggaren på Skatteverket. Hen fick bra stöd från säkerhetsavdelningen och bar överfallslarm och kände sig relativt trygg. Men så blev handläggaren kontaktad av en socialsekreterare med information om att en orosanmälan kommit in angående sexuella övergrepp på handläggarens barn. Hen misstänkte att den före detta klienten låg bakom anmälan vilket ledde till en känsla av övergivenhet och desperation.

Fallet återberättas i boken Stalkning och olaga förföljelse i yrkeslivet som är skriven av Jakob Carlander, psykoterapeut, och Benjamin Carlander, psykolog. Sedan 2015 hjälper Jakob Carlander personer och arbetsplatser som utsätts för så kallad stalkning. Just oönskade telefonsamtal, mejlkontakt och uthängning på sociala medier är vanligt liksom trakasserier som hundbajs i brevlådan.

– Stalkaren kan befinna sig i närområdet, lämna små tecken efter sig att den varit där, ägna sig åt övervakning och meddela det till exempel genom att skicka bilder, förklarar Jakob Carlander.

Jacob Carlander. Foto: Marcus Gustafsson

Stalkning kan både vara brottsliga handlingar, som att utsätta personen för våld, och handlingar som den utsatta personen uppfattar som störande, kränkande eller skrämmande, men som inte är brott enligt svensk lag.
– Ingen arbetsplats i offentlig verksamhet undgår personer med stalkande beteende men det är så ovanligt förekommande att när vi möter det blir vi ofta vilsna, ställda och hjälplösa, säger Jakob Carlander.

Och när problemet väl uppdagas blir konsekvenserna omfattande, för arbetsplatsen i stort men framför allt för den enskilde.
– Det är ofta så traumatiserande att det leder till att personen sjukskriver sig under lång tid, säger upp sig eller i enstaka fall flyttar från orten, säger Jakob Carlander.

Fallet med handläggaren på Skatteverket är ett exempel på när stalkaren låter någon annan agera åt hen, något som är relativt vanligt och svårt att hantera för den enskilda, berättar Jakob Carlander.
– Även om anmälan inte leder någonstans så är det oroande och skambeläggande och offret kan hos omgivningen framstå som paranoid och själv bli misstänkliggjord.

Jakob Carlander ser att problemet med stalkning ökar, något han tror är tidens tecken.
– Den digitala världens framväxt är en stor parameter liksom de senaste årens framväxt av konspirationsteorier och förakt mot myndigheter. Till exempel blev anställda som arbetade med vaccination i en region i norra Sverige utsatta för stalkning av antivaxare under pandemin.

Man kan tvingas upprätthålla en kommunikation med någon som man samtidigt upplever som obehaglig.

- Jakob Carlander

Anställda inom vård är särskilt utsatta. Ofta får stalkaren romantiska föreställningar och uppvaktar offret på olika sätt och där det till början inte är ett aggressivt beteende.

Särskilt utsatta är också de som jobbar med olika former av myndighets- och tillsynsfrågor som djurskyddsinspektörer, byggnadsinspektörer och socialsekreterare. Här handlar det ofta om hämndmotiv. Att den offentliganställda har skyldighet att svara och lämna ut handlingar kan bli problematiskt.
– Man kan tvingas upprätthålla en kommunikation med någon som man samtidigt upplever som obehaglig. Gradvis kan detta kliva över till att i stället bli en form av stalkning. Det viktiga är att vara medveten om när gränsen passeras så att man kan agera i tid.

Det finns en gråzon, betonar Jakob Carlander, och den gråzonen är det viktigt att vara uppmärksam på.
– Viss stalkning kan ibland vara svår att polisanmäla. Gråzonen är oftast den som är svårast för personalen, som kan känna sig väldigt ensam och det kan vara svårt att få omgivningens stöd.

Skyldigheten att svara och lämna ut handlingar gör också att man inte kan använda den mest effektiva åtgärden mot stalkare.
– Det enda som egentligen fungerar är ingen kontakt alls, vilket skapar ett problem i offentlig verksamhet.

GÖR SÅ HÄR

  • Utbilda. Vilka beteenden kan accepteras och vilka accepteras inte? Det är lätt att det skapas hjältekulturer där man förväntas stå ut med mycket.
  • Ha en tydlig policy för vad som gäller. Var offentlig med vad som tolereras på arbetsplatsen. När står arbetsmiljölagstiftningen över vad en person annars har rätt till?
  • Sätt upp en säkerhetsplan. Hur många öppna dörrar finns, vilka områden är säkra? Finns överfallslarm? Fundera kring vad personalen kan bli utsatt för.
  • Se tidiga tecken. Var uppmärksam på rättshaveristiskt beteende. Var vaksam på när klienter blir personliga och när en person inte respekterar när man säger till.
  • Begränsa kontakt. Låt någon annan ta ärendet. Be chef eller säkerhetsansvarig ringa upp klienten och säga ifrån. Ta hjälp av jurist för att gränssätta på rätt sätt.
  • Agera resolut. Arbetsgivaren måste agera för att inte försätta personal i en ensam, utsatt situation. Vid behov, gör polisanmälan. Informera övrig personal om situationen.

 

Redan prenumerant? Logga in för att läsa vidare

Laddar

Foto: Adobe Stock

Publicerad: 2024-03-25

Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.

Mest lästa

Tipsa redaktionen

Prenumerera ikon

Missa inget

Få de viktigaste nyheterna som rör arbetsmiljön sammanfattat varje vecka. Testa vårt premiumbrev kostnadsfritt!