Stort fokus på arbetsgivare och deras rutiner
AVSNITT 1: GÖR EN REHABHANDBOK
Publicerad: 2010-07-14
Nu mer än någonsin är det ett stort fokus på arbetsgivare och deras rutiner för att hantera sjukskrivna medarbetare och sitt rehabiliteringsansvar.
Att inte aktiv arbeta med detta kostar företagen stora pengar. Här har ni stor nytta av att ha en tydlig och i företaget förankrad rehabstrategi, dvs ett synsätt på hälsa och rutiner för hur sjukskrivning och rehab ska hanteras.
Ett konkret redskap är en rehabhandbok och tanken med denna rehabskola är att ni kunna sätta ihop en egen rehabhandbok, dvs ett dokument som beskriver allt ifrån hur sjukanmälan ska gå till fram till det att sjukskrivningen upphör och alla aktiviteter där emellan. Låt oss följa Kalle som blir sjukskriven och vad som bör hända dag för dag i hans sjukfall.
Det är torsdag morgon, Kalle, som är säljare på Företaget AB, har kräkts hela natten, har feber och värk i kroppen. Han kan inte gå till jobbet. Kalle måste omgående sjukanmäla sig till sin arbetsgivare.
Det är ej reglerat i lag om hur sjukanmälan ska göras bara att den ska göras. Kalle får inte tag på chefen utan pratar med en kollega som tar emot Kalles sjukanmälan. Kollegan informerar sedan en ansvarig hos arbetsgivaren.
Om Kalle struntat i att anmäla sig är hans arbetsgivare inte skyldig att betala ut sjuklön. Vissa arbetsgivare köper tjänsten ”sjukanmälan/friskanmälan” av ett externt tjänsteföretag där en sjuksköterska tar emot själva sjukanmälan. Medarbetaren kan då få medicinsk rådgivning direkt vid sjukanmälan. Tjänsteföretaget rapporterar omgående inkommen sjukanmälan till uppdragsgivaren.
Börja alltså med att reda ut följande i er egen handbok:
1. Till vem ska medarbetaren sjukanmäla sig?
2. Hur ska det ske?
3. Vad händer om medarbetaren glömmer sjukanmälan?
Kalle får ingen ersättning den första dagen – den är karensdag. Han ångrar att han inte gick hem redan igår vid lunch – han kände sig faktiskt hängig redan då. I så fall hade bara den resterande delen av arbetsdagen blivit karens och dag 2 hade han fått sjuklön. Kalle suckar över förlorade pengar, men kan trösta sig med att han kan max ha 10 karensdagar per år. Som skydd finns allmänt högriskskydd och särskilt högriskskydd. Om Kalle börjar jobba utan att vara riktigt frisk och blir sjuk igen inom fem dagar slipper han ny karensdag enligt den s.k. återinsjuknanderegeln, förutsatt är det är inom det 2 första veckorna (sjuklöneperioden).
Frågor till handboken:
4. Vilka rutiner har ni för karensdag? (Är karensdag alltid en hel dag eller kan det vara del av dag för den som går hem under pågående arbetsdag?)
Kalle får tag på sin chef senare på dagen och förklarar läget. Chefen bedömer att Kalle är helt arbetsoförmögen. De kommer överens om att höras efter helgen för att se hur Kalle mår då.
De första två veckorna är det arbetsgivaren som bedömer om Kalle är så pass sjuk att han rätt till ersättning. Det är alltså ingen automatik i att få sjuklön för att man ringer sig sjuk. Rehabansvarig är Kalles chef.
Frågor till handboken:
5. Vet alla era chefer om att det är rehabansvariga och vad det innebär?
Kalle och chefen bör regelbundet prata med varandra under Kalles sjukfrånvaro (per telefon) om Kalles hälsoläge. Hade Kalle tillstånd varit livshotande är detta så klart inte möjligt.
6. Vem på arbetsplatsen beviljar att Kalle får sjuklön de 2 första veckorna? (vanligast är närmsta chef (rehabansvarig)
7. Finns det rutiner för hur chefen och medarbetaren håller kontakt med varandra under sjukfrånvaron och särskilt vecka 1-2?
8. Har ni informerat medarbetaren om att denne har ett ansvar att hålla kontakt med arbetsplatsen under sjukfrånvaron?
9. Vad gör ni om ni inte får tag på er sjukanmälda medarbetare?
10. Vad gör ni om en medarbetare inte dyker upp på arbetet och inte är sjukanmäld?
Kalles kräkningar har avtagit men han har fortfarande feber och kraftigt förkylning. På måndagen ringer Kalle sin chef och meddelar att det nog tar några dagar till innan han kan komma tillbaka i arbete. Chefen påminner honom om att om han är sjuk längre än 7 dagar måste han lämna in ett läkarintyg till arbetsgivaren. (Kalle har ordinarie arbetstid måndag-fredag, 40 timmar/vecka).
Frågor till handboken:
11. Har arbetsgivaren en företagshälsovård dit Kalle ska vända sig eller ska han gå till sin husläkare för att få ett läkarintyg?
From den 1 mars 2008 ligger tonvikten på informationen i läkarintyg på HUR sjukdomen påverkar arbetsförmågan i relation till det arbete man har (och mot hela arbetsmarknaden för arbetslösa). Vid maginfluensa råder knappast någon tvekan då det är en mycket smittsam sjukdom, men vid värk i rygg och nacke eller psykisk ohälsa/stress är det inte alltid lika enkelt.
Kalle är sällan sjuk och det finns inte heller någon misstanke om missbruk så arbetsgivaren har inte begärt sk förstadagsintyg på Kalle, dvs sjukintyg från första dagen. Det måste i så fall begäras skriftligt och kan gälla enstaka tillfällen eller hela året. Arbetsgivare är inte skyldig att betala ut sjuklön om inte medarbetaren lämnar förstadagsintyg. Vissa kollektivavtalet styr vad som gäller för förstadagsintyg.
Kalle besöker sin husläkare en vecka efter sin sjukanmälan och får ett läkarintyg med 100 procent nedsatt arbetsförmåga i 14 dagar framåt och lämnar en kopia till sin chef. Läkaren uppmanar även Kalle att höra av sig några dagar innan läkarintyget går ut, om det är så att han fortfarande känner sig sjuk. Självklart kan Kalle återgå i arbete innan läkarintyget går ut om han blir frisk tidigare.
På mina utbildningar brukar jag fråga chefer hur de läser läkarintygen – de allra flesta tittar bara på ”sjukskriven, hur mycket och hur länge”. I och med detta sätt att läsa läkarintyget så missar chefen (rehabansvarig) all viktig information om hur sjukdomen påverkar arbetsförmågan.
Som arbetsgivare har man ansvar för att se över sina möjligheter att anpassa jobbet till medarbetarens arbetsfömåga, så det är viktigt att ta del av all information som finns på läkarintyget.
Skulle det vara så att Kalle inte vill uppge sin diagnos – vilket han har rätt till – så blir det självklart mycket svårare för arbetsgivaren att utöva sitt rehabansvar. Ta i så fall hjälp av exempelvis en beteendevetare hos företagshälsovården för att reda ut varför. Företagshälsovården är även utmärkt att konsultera om du inte förstår vad som står i intyget.
Tänk på att hantera läkarintyg med aktsamhet, de innehåller sekretessbelagda uppgifter. Om Kalle postar sitt läkarintyg och arbetsgivaren har en central postservice som öppnar och sorterar all post bör han alltså lägga läkarintyget i ett förseglat kuvert, i det yttre kuvertet, och skriva på det att det innehåller läkarintyg och bara får öppnas av rehabansvarig eller motsvarande.
Till handboken:
12. Till vem ska sjukanmälda personer lämna läkarintyg?
13. Hur förvaras läkarintyg på arbetsplatsen?
14. Vad gör ni om läkarintyg inte lämnas in?
15. Vilka rutiner har ni för s.k. förstadagsintyg – hur identifierar ni dem det gäller?
16. Vilka blir konsekvenserna om förstadagsintyg inte lämnas?
När 14 dagar har gått så är Kalle fortfarande sjuk – influensan vill inte ge med. Kalles arbetsgivare anmäler nu Kalles sjukfrånvaro till Försäkringskassan. De behöver företagets organisationsnummer, Kalles personnummer och datum då sjuklöneperioden började. Det är nu Försäkringskassan som bedömer om Kalle har fortsatt rätt till ersättning. Mer om det och Försäkringskassans roll i nästa avsnitt.
Till handboken:
17. Vem på arbetsplatsen är ansvarig för att göra sjukanmälan till Försäkringskassan efter 14 dagars sjukfrånvaro?
När Kalle blir frisk och kan återgå i arbete så ska han friskanmäla sig till sin arbetsgivare. Hos Kalles arbetsgivare ska man ringa och friskanmäla sig till chefen dagen innan man kommer tillbaka. På större företag eller om man har elektronisk tidredovisning kan det behövas mer formella metoder.
Frågor för handboken:
18. Till vem gör man sin friskanmälan?
19. När ska friskanmälan göras?
Här är lagarna som gäller
Publicerad: 2010-07-14
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.